Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konsten för andra intressen. Sorenza var av Gud bestämd
till en originell målarinna.»
»Möjligt, att så var; men vad bevisar det?» Magda mötte
med lugn blick de stora, mörka ögonen, som vilade på henne.
»Jo, att starkare än all annan kallelse här i livet är den
— ’att kvinnan är och förblir kvinna’. Hemmet är hennes
värld. För detta viker all annan lockelse.»
»Och Magda vill att jag skall tro därpå?»
»Jag vill ingenting; jag blott svarar på det gjorda
spörsmålet.»
Porry kastade sig tillbaka mot ryggstödet av stolen,
sägande med en viss anstrykning av bitterhet:
»Huru allt förändras! Dock mest av allt våra
tänkesätt !»
»Det är naturligt. Vi äro ju oupphörligt underkastade
växlingarna av våra intryck. Dessa måste ju verka
tillbaka på våra tankar. Allt inom och utom oss är
föränderligt.»
»Allt!» upprepade Porry.
»Ja; ett stillastående i vår själ vore ju detsamma som en
andlig död. En författare säger: ’Det som ej går framåt
går tillbaka.’»
»Vår övertygelse måste likväl vara stationär, eljest skulle
vi i morgon förkasta det såsom orätt, vilket vi i dag
hyllade som rätt.»
»Visserligen; men detta bevisar icke, att vår övertygelse
måste vara stillastående. Om den det vore, skulle vi, när
den bleve missledd, komma att hylla det orätta såsom rätt,
utan att låta förnuftet upplysa oss om vårt misstag. Även
våra principer äro därför underkastade den lagen, att
antingen vinna i styrka genom en fastare övertygelse om
deras riktighet, eller ock avmattas genom skevheten i dem.»
»Är icke detta en något löslig grund för våra principer?
Och är ej hela Magdas uppställning något vacklande?»
»Möjligt! Jag skulle likväl icke tro det; ty den utvisar
endast, att jag alldeles icke hyser någon blind tro på
ofelbarheten av mitt omdöme.»
»Men då vet Magda ju icke heller, vad som är rätt eller
orätt, ifall ni ej vågar tro på ert eget bedömande därav?»
»Jag har ett ofantligt enkelt rättsbegrepp», svarade Magda,
med en allvarlig betoning i rösten, »och det låter: ’handla
aldrig annorlunda emot andra, än du vill, att andra skola
handla emot dig’. Det där är en gammal sats; men det oak-
18 X Ädlingens dotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
