- Project Runeberg -  Börd och bildning /
39

(1913) [MARC] Author: Marie Sophie Schwartz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hon fattade ljuset, och skenet däraf föll nu på den
objudne gästen.

Susanna skrek till af förskräckelse.

Framför henne stod en ung man, klädd i en ytterst
enkel, men vårdad dräkt med en liten röd mössa på hufvudet.,

»För mig till Sophie d’Escare: jag måste genast tala vid
henne.»

Susanna blickade bäfvande upp i hans ansikte och tänkte:

»Gud ske lof, att det är den kristna flickan han ville åt
och ej någon af de mina/»

Därpå yttrade hon:

»Den ni söker har för en timme sedan lämnat detta hus
för att aldrig mera återvända hit.»

»Hvem har fört bort henne?» utropade den unge
mannen och fattade så häftigt -om Susannas båda armar, att
hon nära nog släppt ljuset. Hennes förskräckelse att stanna
i mörkret med det där »vidundret», gjorde likväl att hon
höll fast staken.

»Hvem som fört bort henne!» stammade Susanna. »Ingen.
Hon har följt med sin guvernant. Elias har ledsagat dem
till deras nya hem?»

»Och hvar är detta nya hem?»

»Jag vet det ej», utropade Susanna gråtande. Hon var
halfdöd af förskräckelse.

Jérome, ty det var han, släppte den halft ihjälskrämda
judinnan och sade med fullkomligt lugn ton:

»Det är således Elias, som fört dem härifrån. Godt, jag
skall vänta.»

Han kastade sig ned i en af fåtöljerna.

Susanna, som kände sig befriad från det oblida tag
han fattat om hennes båda armar, närmade sig dörren:
men vid denna rörelse vände Jéröme på hufvudet och sade
helt kort:

»Icke ur detta rum förrän Elias återvändt! Tänd upp
ljus! Jag afskyr mörkret.»

Han lade armarna i kors, lät hufvudet sjunka mot bröstet
och föll i tankar.

När Susanna tändt ljusen i kandelabrarna, och det fulla
skenet från dem föll på hans drag, skulle man där kunna
säga sig läsa hela revolutionens historia.

De förtäljde om lidanden, som tidigt mognat förståndet,
hastigt tändt och utbildat passionerna; om ett glödande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mssbob/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free