Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med orden: »Nu, herr doktor, har Gud bistått mig, till
dess mitt barn blir bättre. Ni kan med lugn tänka på
oss. Hvarmed skall jag kunna visa min erkänsla för
hvad ni redan gjort?»
»Genom att städse betrakta mig som en vän.»
Den sjuka vaknade i detsamma, och läkarens
omsorger upptogo nu Israel. Då han skulle gå, yttrade madame
Moulin: »Vågar jag bedja er säga mig namnet på min
dotters läkare?»
»Han heter Levitain, madame.»
Madame Moulin fattade honom häftigt i armen och
stirrade på den unge doktorn med en blick, full af
bestörtning.
»Levitain!» stammade hon med darrande stämma.
»Mitt namn tyckes öfverraska er, madame; skulle ni
händelsevis känna någon af min släkt.»
»Ni är ju icke fransman?» sade madame Moulin.
»Jag är svensk jude eller, rättare, uppfödd i Sverige.»
»Som barn kände jag en man med namnet Jacob
Levitain», återtog madame Moulin med en våldsam
ansträngning att synas lugn.
»Det var min farfar.»
»Ni är således en son af...»
»Isac Levitain», inföll Israel. — »Kanske ni känner
min onkel, Elias Levitain?»
»Nej monsieur», svarade madame Moulin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>