Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är väl ej för mycket, om jag någon gång gör en god
gärning med mina pengar. Jag kan således med en smula
tillfredsställelse resa ut att jaga hos Saint Brie.»
*
Israel fortfor att med den största omsorg och intresse
vårda Gabrielle Moulin. Då Gabrielle l^lef bättre, hände
det ofta, att den unge läkaren tillbringade flera timmar i
samtal med madame Moulin och henne. För hvarje
sådant samtal förvånades han öfver den ovanliga bildning
modern ägde och öfver dotterns brådmogna intelligens.
Gabrielle Moulin var endast femton år, och ändå hade
hon kunskaper långt framom sin ålder. Hon talade
obe-hindradt tyska, engelska och italienska och besatt
därjämte goda insikter i historia m. m. Hon var liflig och af
ett excentriskt lynne samt föreföll ibland att vara
bortskämd ; men om hon verkligen var det, eller om hennes
liflighet så framställde henne, var svårt att afgöra. Ibland
skulle man kunnat taga henne för ett stolt, härsklystet
barn, som fått växa upp med en själfständighet, som
hvar-ken rätt passade hennes kön eller hennes ungdom. Andra
ögonblick var hon mild och eftergifven. Hela hennes
karaktär var ännu så outvecklad, att man icke med någon
säkerhet kunde bestämma, hvad hon skulle bli.
Ofta då Israel under hennes tillfrisknande samtalade
med madame Moulin och Gabrielle blandade sig i talet,
hvilade hans blick på henne med ett uttryck, liksom han
sökt lösningen på den gåta, som hennes karaktär innebar.
Om Gabrielle verkligen föreföll Israel såsom en
underlig sammansättning af stridiga element, så bar madame
Moulins hela väsende prägeln af det rena och rika
kvinnohjärtat. — Man kände sig väl i hennes närhet. — Öfver
hennes inre hvilade visserligen skuggan af bittra sorger,
men äfven af stilla undergifvenhet. Sedan en kort tid änka,
utan tillgångar, utan skydd och utan vänner, med ett
ben-brutet barn, var hennes lott ej ljus. Oaktadt allt detta
visade hon en så stor undergifvenhet, att hon kunde sägas
bära lidandet med en hjältinnas mod.
När Gabrielle var på bättringsvägen, förberedde henne
Israel på, att hon troligen skulle bli låghalt. Den unga
flickan afhörde honom med ett lugn, gränsande till
likgiltighet, och sade till svar, i det hon räckte honom handen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:32:30 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/mssbob/0219.html
