Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volym 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedan jag hörde dem nämnas, att jag icke förmår säga er
något, som rör deras senare öden.»
»När hörde ni dem sist nämnas?» frågade Elias och
fixerade madame Moulin.
»Samma år ni säger er ha börjat söka dem.»
»I hvilket förhållande stod er man till Bassal?»
»Detta är en fråga, den jag icke kan besvara. Min
man ensam hade kunnat säga det. Jag kan endast beklaga,
att jag är ur stånd att meddela er något rörande dem.
Enligt min öfvertygelse tillhöra dessa namn icke mer
lef-vande personer.»
»Men er mans ord inneburo en bön om beskydd för
Sophie d’Escare, en ångestfull oro öfver Bassals änka och
barn. De lefde således då.»
»I sådant fall har min man tagit hemligheten om deras
vistelseort med sig i grafven.»
Elias fortsatte oaktadt dessa ord att göra ännu några
frågor, först om Sophie och Jéröme och sedan om madame
Moulins födelseår och de personer, med hvilka hennes man
varit i någon förbindelse etc.
Lugnt och redigt besvarade hon alla hans spörsmål.
Efter en timmes förlopp aflägsnade sig Elias, utan att
med ett ord hafva talat om Abraham eller ens låtit förstå,
att han hade sig något bekant om dennes böjelse för
Gabrielle.
Just i det ögonblick han steg upp för att gå, yttrade
han:
»Ni nämnde nyss om en dotter, vistas hon hos sin mor?»
»Ja, monsieur; men hon är för närvarande ej hemma,
hon ger lektioner hos bankiren Isaci», svarade madame
Moulin.
Elias bjöd henne ett artigt farväl och gick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
