Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolvte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan man fiskat vad man skulle den dagen, kommo de
flytande nedför floden i sin båt, språkande om politik eller
andra upphöjda ämnen, och mötte bäst det var en annan
farkost som kom upp från staden med en karl vid årorna,
vilken sade:
»Jag antager, att ni vet av att en av de nya tvillingarna
gav er brorson en duktig spark i går kväll, domare?»
»Gjorde vad?»
»Gav’en en duktig spark.»
Den gamle domarens läppar vitnade och hans ögon
började gnistra. Han var ett ögonblick nära att kvävas av
vrede, men så fick han fram, vad han ville säga:
»Gott — gott — gå på! Berätta alltsammans!»
Mannen gjorde så. När han slutat, satt domaren en minut
tyst, under det att han för sig själv utmålade Toms nesliga
kullerbytta över rampen; därpå sade han, som om han tänkte
högt:
»Hm — jag förstår det inte riktigt. Jag låg hemma och
sov. Han väckte mig inte. Tyckte, att han kunde klarera den
saken utan min hjälp, antager jag.» Hans ansikte sken upp
av stolthet och välbehag vid den tanken, och han sade med
glättig tillfredsställelse: »Det tycker jag om — det är det äkta
gamla blodet — inte sant, Pembroke?»
Howard log ett bistert leende och nickade instämmande.
Därpå talade nyhetskrämaren igen:
»Men Tom klådde tvillingen vid rättegången.»
Domaren tittade undrande på karlen och sade:
»Rättegången? Vilken rättegång?»
»Kors, Tom stämde in honom för domaren Robinson för
överfall och våld.»
Den gamle mannen föll plötsligt ihop liksom en, som
fått ett dödligt slag. Howard skyndade att sträcka sig fram
och taga emot honom, då han föll framåt avsvimmad, tog
honom i sina armar och lade ned honom på ryggen i båten.
Han stänkte vatten i hans ansikte och sade till den häpne
främlingen:
»Giv er i väg nu — låt honom ej se er här, då han
kommer till sig. Ni ser, vad ni åstadkommit med ert
obesinnade tal; ni borde ha mera förstånd än att komma fram
med en sådan ramsa grymt förtal!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
