Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjuguförsta kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wilson vände sig mot allmänna åklagaren, och det
klingade en ton av lättfattlig varning i hans röst, då han sade:
»Som rätten behagade fastslå, har åklagaren ivrigt och
ihärdigt påstått, att de blodiga fingeravtrycken på detta
knivskaft lämnats där av domaren Driscolls mördare. Ni hava
hört oss medgiva riktigheten av detta påstående och
välkomna det.» Han vände sig till juryn. »Jämför de
anklagades fingeravtryck med de avtryck, som mördaren lämnat
på kniven — och säg eder mening.»
Jämförelsen började. Under det att den fortskred,
upphörde varje rörelse och varje ljud, och den djupa tystnad
som en fängslad, spänd väntan framkallar, rådde i salen,
och när till slut de orden kommo: »De likna ej ens
varandra», följde en dundersalva av handklappningar, och
hela salen reste sig, men förmåddes ögonblickligen att sätta
sig och iakttaga ordning igen. Tom ändrade ställning
varannan minut nu, men ingen förändring gav honom vila eller ens
en smula bekvämlighet. När åhörarnas uppmärksamhet än en
gång blivit samlad, sade Wilson allvarligt, visande med en
åtbörd på tvillingarna:
»Dessa män äro oskyldiga. Jag har ej vidare att
anföra å deras vägnar.» (Åter följde en storm av
handklappningar, som genast nedtystades). »Vi skola nu fortsätta
för att finna den skyldige.» (Toms ögon höllo på att tränga ut
ur sina hålor. Ja, det var en grym dag för den sörjande
ynglingen, tänkte var och en.) »Vi skola återvända till våra
barnautografer av A och B. Jag får bedja juryn att taga dessa
stora facsimileförstoringar av A:s fingeravtryck, tagna vid fem
och sju månader. Stämma de överens?»
Ordföranden svarade: »Fullkomligt.»
»Granska nu denna pantagraf, tagen vid åtta månader,
och likaledes märkt med A. Stämmer den med de andra?»
Det förvånade svaret var: »Nej — de äro vitt
skilda från varandra.»
»Ni har alldeles rätt. Tag nu dessa två pantagrafer av
B:s fingeravtryck, tagna vid fem och sju månader. Stämma
de med varandra?»
»Ja — fullkomligt.»
»Tag denna tredje pantagraf, märkt B., åtta månader.
Stämmer den med B:s två andra?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
