Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Röstens utbildning och vård - Andningsformerna och deras inbördes företräden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förfogande och därjämte den kraftigaste af andningsmusklerna,
nämligen mellangärdet, hufvudsakligen tages i anspråk för
luftens framdrifning, så följer, att den ena väsentliga faktorn
i fråga om röstens styrka är funnen i och genom
mellan-gärdsandningen. Huruledes äfven den andra förutsättningen,
nämligen den vibrerande kroppens elasticitet, befordras genom
samma andningssätt, skall i det följande visas.
Röstens välljud, omfång och böjlighet bero visserligen
i första rummet af den naturliga beskaffenheten hos
röstbanden, svalget och öfriga resonansrum, vidare af
hörselapparatens förhållande till tonverktyget och slutligen äfven
af andra, delvis rent andliga faktorer. Men då stämmans
välljud och klangfärg, omfång och böjlighet väsentligen
kunna befordras genom riktig och fullständig eller hämmas
genom oriktig och ofullständig andning, så är det tydligt,
att äfven dessa egenskaper väsentligen bero af
mellangärds-andningen. Detta skall blifva tydligt på det indirekta bevisets
väg, om vi nu vända vår uppmärksamhet på de öfriga
andningssätten, särskildt nyckelbensandningen.
2. Nyckelbensandningen.
Genom nyckelbensandningen förlägges muskelstriden till
bröstrummets öfre del, och olägenheterna häraf framträda
under många former. Genom detta andningssätt fylles först
och främst förnämligast endast lungans öfre och smalare del
af luft, hvaraf följer, att lungan icke blott på ett
ofullständigt utan också ensidigt sätt anlitas. Verksamheten i lungans
ena del varder alltför stark och i de öfriga delarne alltför
svag, hvilket måste menligt inverka på organet i dess helhet.
(Möjligen sammanhänger med denna ensidiga verksamhet
det bekanta faktum, att lungsjukdomar så ofta först
framträda i lungans spets.) För det andra är det tydligt, att då
vid hvarje inandning endast en jämförelsevis mindre
luftkvantitet inströmmar, så måste för åstadkommandet af en
viss ljudstyrka också en större framdrifnings- eller
muskelkraft användas, än om under för öfrigt likartade förhållanden
en större kvantitet luft framdrefves mot röstbanden och
genom deras dallringar själf försattes i vibration.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
