- Project Runeberg -  Det muntliga föredragets konst /
193

(1890) Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - Om förhållandet mellan högsvenskans och de svenska bygdemålens ljud var de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Man märke, huru i och med konsonantförändringen det
följande vokalljudet förlorar sin veka klangfärg och varder
skarpt och hårdt på grund af den intensiva utandning, som
kännetecknar de klanglösa konsonanterna. Orden kunna
till största delen igenkännas i denna förklädnad, men
uttryckets skaplynne har gått förloradt.
Eller försök att framsäga

        Opp Amaryllis! Vakna, min lilla!
        Vädret är stilla,
        Luften sval

med vestgöta-1 och -s, och icke blott det smältande välljudet
utan äfven skönhetsförnimmelsen af den naturbild, skalden
vill måla, skola drunkna i de tjocka plaskljuden. Och tvärt
om. Jag fäster uppmärksamheten på det praktfullt klingande
ng-ljudet, som synes särskildt lämpadt för att gifva uttryck
åt högstämda inre tillstånd, hänförelse, hänryckning. Försök
att låta ng-ljudet utmynna i ett k-ljud, och glansen fördunklas,
t. ex. i Solsången:

        Dig jag sjunker en sånk
        – – – – – –
        Och i ljus är din gånk

eller i slutverserna i Runebergs Vårt land:

        Och högre klinka skall en gånk
        Vår fosterländska sank.

Det är icke blott ordförvridningen, som här verkar
frånstötande eller komiskt, utan också och väsentligen den
omständigheten, att det praktfullt klingande ng liksom kväfves
af det skarpa och klanglösa explosivljudet k.

Vill man rätt tydligt erfara skilnaden mellan ord med
ng till utklangsljud och sådana, i hvilka ng-ljudet liksom
kväfves af det klanglösa explosivljudet k, så företage man
sig experimentet att först framsäga sista strofen i Runebergs
Vårt land och därefter följande strof ur Fredmans epistel n:r 34:

        Mot en vägg med skalmar tryckta
        Står en kärra, full med drank.
        I en sönderslagen lykta
        Ryker en utbrunnen dank;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:33:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/muntliga/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free