Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - Om klang-r och skorr-r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någon annan by i närheten af Leipzig och taga plats i
skänkstugan – »café réstaurant wollte ich sagen» – och
lyssna till gästernas samtal. Han skall då få höra,
huruledes gubbarna, som sitta och spela »Schafskopf», med
klingande tungspets-r säga: »Trump raus», medan deras
herrar söner, som spela biljard, skorrande tillropa hvarandra:
»du bist dran, Fritze».
Af dessa och dylika fakta framgår otvetydigt, att
ännu för 50 år sedan tungspets-r var rådande i dessa bygder.
Äfven på andra orter har Trautmann personligen företagit
liknande undersökningar och kommit till samma slutsats.
Den förnämsta orsaken till skorr-r’ets spridning ligger
naturligtvis däri, att dess frambringande fordrar mindre
muskelansträngning än tungspets-r, hvarför skorr-r också i
första rummet kommer till herravälde hos barn, som under
kraftbesparingslagens inflytelser städse smittas af det mindre
ansträngande eller mera vårdslösa uttalet, så att äfven barn
af bildade föräldrar, som tala ett vårdadt språk, omedvetet
hellre antaga tjänstefolkets vårdslösa uttal, särskildt om
föräldrarna ej söka motverka denna frestelse. Men i Tyskland
måste, såsom ofvan är anmärkt, skorr-r’ets utbredning äfven
skrifvas på räkningen af den gamla fördomen, att skorr-r är
finare än klang-r. Oförståndigt ledda »flickpensioner» tyckas
i sin mån bidraga att fortplanta detta föråldrade
föreställningssätt. När unga flickor från Kitzingen kommit till
Würzburg för att uppfostras, börja de att »schlarchen»,
berättar en dam från Kitzingen. Likaledes heter det från
Ostfriesland, att de unga damerna vid återkomsten från
pensionen »bréien». Såsom exempel på, huruledes äfven
verkliga uttalsfel kunna efterapas af barn, blott emedan de
tro ett sådant uttal vara fint, anför Trautmann sin
iakttagelse om sju små flickor, som alltid brukade läspa i
hvarandras sällskap, men eljest icke. Bäst belyses dock denna
fördom af följande lilla dråpliga historia.
Vid en badort hade Trautmann gjort bekantskap med
tvenne aktningsvärda familjer, den ena från Nürnberg, den
andra från Würzburg. I den ena familjen fanns en skön dotter
och i den andra en förhoppningsfull son, hvilka synbarligen
voro under inflytelsen af en stark ömsesidig dragningskraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
