Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - Om klang-r och skorr-r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under Karl XI:s regering med alla de medel, som stodo
envåldsmakten till buds, sökte frigöra de eröfrade provinserna
från danskt språkherradöme. Häremot kunde dock i sin
ordning invändas, att den sociala förbindelsen mellan Skåne
och Danmarks hufvudstad ingalunda afbröts, kanske icke
ens i någon högre grad hämmades af den politiska
skilsmässan samt att inflytelsen från dansktalande högadel och
kanske äfven prester fortgick i Skåne under en icke så ringa
del af det sjuttonde århundradet.
Märkligast af alla förhållanden på detta område förefaller
dock den blandning af skorr-r och tungspets-r, som de flesta
vestgötamål förete. Skulle man här möjligen skönja en
inflytelse söderifrån, som delvis strandat, en kompromiss
mellan det urgamla svenska klang-r och det söderifrån
anfallande främlingsljudet ? Skulle man möjligen på grund af
denna kamp mellan två olika principer för dallerljudets
bildning kunna förklara egendomligheten i det vestgötska skorr-r’s
artikulationssätt? Det ansattes nämligen i regeln icke såsom
det sydsvenska med tungroten lyft mot gomseglet, utan
längre fram eller med mellersta delen af tungryggen mot
motsvarande del af gomhvalfvet eller nära den punkt, mot
hvilken tungspetsen riktas vid bildningen af dessa måls tjock-l
och tungspets-r[1].
Men härvid kan den viktiga omständigheten bemärkas,
att en dylik stark böjning uppåt-bakåt af tungspetsen i regeln
medför en höjning af tungryggen mot gommen – såsom
äfven blifvit anmärkt i fråga om det engelska
tungspets-r-ljudet – hvarför vestgötamålens skorr-r skulle ur denna
synpunkt kunna betraktas såsom ett halfgånget kakuminalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
