Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - Om klang-r och skorr-r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förväxling af skorr-r och kraftigt vibrerande tungspets-r har
Trautmann ofta iakttagit bland skorrande i Tyskland.
I likhet med Palleske, Legouvé och en hvar, som fått
syn på språkets betydelse på den högre odlingens områden
eller icke fattar språket blott såsom ett medel att med
minsta möjliga ansträngning göra och mottaga meddelanden,
som röra hvardagslifvets bestyr, nödgas äfven den framstående
språkmannen beklaga en dylik missriktning, hvarför också
Trautmann tillägger: »Schade: ein gutes Zungen-r gibt der
Sprache Deutlichkeit, Schönheit und vor Allem Kraft,
während ein gurgelnder Sigfrid öder Wallenstein weibisch
und albern erscheint».
På grund af r-ljudets historia i Tyskland förespår
Trautmann, att klang-r inom en icke alltför aflägsen framtid skall
äfven i andra länder komma att befinna sig i samma
trångmål som i Tyskland, och särskildt skulle detta gälla
Ryssland, så vida skorr-r allt fortfarande vinner insteg hos den
ryska adeln. Hvad åter Sverige angår, så tro vi icke, att
någon dylik fara under den närmaste framtiden "hotar
högsvenskan, emedan uppsvenskarnes ovilja mot skorr-r i
allmänhet är lika stark som engelsmännens, och denna naturliga
motvilja torde icke kunna utrotas af en eller annan språkmans
»courtoisie» med hänsyn till skorr-r. Men de svenskar, som
hålla på sitt sköna och kraftiga tungspets-r, böra dock
ingalunda låta insöfva sig i någon säkerhetssömn, ty om vi än icke
hafva att frukta för någon språkförskämning på grund af
modenyckens frestelse, så tycks dock under kraftbesparingslagens
inflytelser det sydsvenska skorrljudet fortsätta sitt eröfringståg,
visserligen långsamt, men lika säkert som i Frankrike och
Tyskland. Så t. ex. intygar en af våra yngre
bygdemålsforskare, att äldre personer i Fagerhult, Örkelljunga, Rya
(östra delen) Oderljunga och stundom i öfriga delar af Åsbo
härader, belägna i nordvestra Skåne, bruka tungspets-r,
medan de yngre hafva skorr-r[1]. Vi skulle med andra ord i
dessa skånska gränsbygder påträffa samma företeelse, som
den, hvilken Trautmann iakttagit i byarna kring Leipzig
och i andra trakter af Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
