Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - Om språkljudens förmåga att motsvara vissa stämningar. Utkast till en högsvensk ljudsymbolik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller liknande försök att bestämma förhållandet mellan de
särskilda vokalljudens klangfärg och vissa känslostämningar
ega giltighet och sanning åtminstone inom vissa gränser.
Faktiskt kan en sådan öfverensstämmelse bevisas medelst
profstycken ur den poetiska litteraturen från nästan alla
tider, och det fullständiga vetenskapliga beviset skall helt
visst en gång kunna hemtas ur psykologi och fysiologi,
när dessa vetenskaper trädt till hvarandra i ett innerligare
förhållande af samarbete, än som hittills varit fallet.
Vi skola nu försöka att med anlitande af de
hjälpmedel, som stå oss till buds, angifva grunden till det inom
vissa gränser iakttagna förhållandet mellan språkljud och
inre tillstånd eller med andra ord söka uppvisa möjligheten
att gifva åt de ljudsymboliska iakttagelserna en vetenskaplig
grundläggning.
För detta ändamål skola vi till en början fästa
uppmärksamheten på några fäkta, som vi i en annan del af detta
arbete skola söka att något närmare belysa, nämligen att våra
känslor äro muskelmotorer, att vårt muskelsystem ter sig olika
ej blott till graden af sammandragning och slappning utan
också till form eller gestalt alltefter olikheten i våra
sinnelagstillstånd, känslor, begär, affekter o. s. v., att särskildt
det rika och fina muskelsystemet i den menskliga
röstapparaten på ett konstant sätt växlar form i enlighet med
växlingarna inom vårt känsloområde, att detta muskelsystem
företer en viss tydligt bestämd eller markerad gestalt under
glädje, en annan under sorg, en tredje under vrede, en
fjärde under fruktan o. s. v. Tillvaron af dylika bestämdt
begränsade muskelformationer vitsordas af iakttagarens både
syn- och känselsinne, men framför allt af hörselsinnet på
grund af de till kvantitet och kvalitet bestämdt skilda
rösttoner, i hvilka glädjen, sorgen o. s. v. gifva sig uttryck.
Dessa muskelgestalters konstanta beskaffenhet vitsordas
vidare af rösttonernas konstanthet, i det ingen normalt utrustad
menniska vare sig själf använder eller förväxlar glädjens,
sorgens, vredens o. s. v. tonuttryck.
Men häraf följer åter, att vokalljuden, som ju i själfva
verket icke äro något annat än toner eller klangar,
behärskade af en eller flere grundtoner, erhålla hvar sitt bestämda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
