Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- III. Om språket och språkljuden
- Störningar på uttalsområdet
- Om bristen på svensk terminologi i fråga om uttalsstörningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Störningar på uttalsområdet.
Om bristen på svensk terminologi i fråga om uttalsstörningar.
Störningar på det menskliga uttalsområdet kunna vara
af mångahanda slag, betingade af dels psykiska, dels fysiska
orsaker, dels slutligen beroende på en samverkan mellan
dessa båda hufvudslag af orsaker. För vårt ändamål kunna
vi dock till behandling endast upptaga några arter af de
uttalsstörningar, hvilka förekomma hos personer, som i
intellektuelt hänseende äro normalt utrustade.
Till dessa uttalsfel höra först och främst
ljudmissbildningen eller oförmågan att på ett riktigt sätt uttala enskilda,
till personens modersmål hörande språkljud samt stottringen
– hos oss vanligen kallad stamning – eller felet att i
trots af krampaktiga ansträngningar från den talandes sida
ej kunna i rätt tid och på tillbörligt sätt öfvergå från ett
ljud till ett annat, äfven om personen vore i stånd att
fullkomligt riktigt uttala hvarje ljud i och för sig.
Härvid möter oss en icke ringa svårighet ur
terminologiens synpunkt. Enligt svenskt språkbruk benämnes
vanligen med stamning den företeelse, vi här ofvan kallat stottring.
Men orden stamma och stamning begagnas hos oss äfven i
en vidsträcktare bemärkelse, i det de beteckna hvarje
uttalsstörning, som åtföljes af upprepning af vare sig enskilda
ljud, stafvelser eller ord, sålunda icke blott om den
upprepning, som förekommer vid ljudmissbildning, då den talande
gör fåfänga ansträngningar för att frambringa ett visst ljud,
t. ex. k eller g, utan också om den repetition af stafvelser
och ord, som förekommer under häckning, under bradstörtadt
eller vårdslöst tal o. s. v. Med samma ord betecknas sålunda
företeelser af den mest olikartade beskaffenhet. Utan tvifvel
sammanhänger denna osäkerhet i vår terminologi med det
förhållande, att det olycksdigra och svårbotliga onda, som
man hos oss vanligen menar, när man talar om stamning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:33:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/muntliga/0327.html
