Det muntliga föredragets konst / 359 (1890) Author: Oscar Svahn Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - -- Stottringens rationela botningsmetod

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

        f tj s sch
        v j
        m n n^g
        l r.

Då den stottrande i regeln kan uttala hvarje enskildt
ljud riktigt, så kunde det anses likgiltigt, med hvilken serie
man börjar öfningarna. För de fleste stottrare torde dock
öfvergångarna mellan vokal- och explosivljud samt m, n och l
möta största svårigheterna.

Innan något ljud företages till inöfning, bör, om möjligt,
dess bildningssätt kort och enkelt beskrifvas, så långt
patientens ålder och uppfattningsförmåga sådant medgifva. Hvarje
konsonantljud förbindes därefter med så många vokaler i
serien, som man för tillfället finner lämpligt, dock så, att
förr eller senare alla vokalerna fått ljuda uti språkets
vanligaste konsonantförbindelser. Härvid iakttagas de viktiga
reglerna:

1:o) Underordna ljudförbindelsens konsonantiska del
under den vokaliska eller fäst uppmärksamheten
hufvudsakligen på den senare och glid öfver den förra, så långt sådant
ej står i strid med språkets uttalssätt.

2:o) Möter någon ljudförbindelse svårighet, så uttala
den i lågt tonläge och relativt svag röstton.

3:o) Öfningarna böra, så långt sådant är möjligt, i
synnerhet då stottraren befinner sig i enrum, försiggå framför
spegeln, på det han må komma i tillfälle att iakttaga och
söka undertrycka alla birörelser icke blott i ansiktsmusklerna
utan äfven i andra muskelpartier.

Tager man nu t. ex. till utgångspunkt de explosiva
tonlösa konsonanterna p t k, så kunna »turerna» blifva
följande.

1.

Inandning – ap, at, ak.

» – pa, ta, ka.

» – apa, ata, aka.

Möta vid dessa enklare ljudförbindelser inga större
svårigheter, öfvergår man till uttalet af längre flerstafviga
ord, strängt iakttagande ordens accent, t. ex. apotek,
apotekare, tapet, tapetserare o. s. v., hvarvid, om så befinnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>