Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På steppen - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pà steppen. 149
skulle sitta eller ligga eller hvad han skulle göra
för att finna ro för de lyckliga tankar, hvaraf hans
hjärta var öfverfullt. När han nu fått utgjuta sin
själ för de främmande människorna, satt han lugn
och stilla och blickade tankfullt in i elden.
Åsynen af den lycklige mannen hade hos alla
de andra väckt en känsla af vemod och af längtan
efter lycka. De sutto försjunkna i tankar. DymofF
reste sig upp och började gå rundt omkring elden;
hans gång och alla hans rörelser vittnade om, att
han upptogs af sorgsna, smärtsamma tankar.
Plötsligt stannade han, såg på Konstantin och satte sig.
Elden hade börjat slockna... Lågorna spredo
ej längre sitt flammande sken, de röda fläckarna
krympte samman och blefvo allt mattare. Ju mer
eldskenet dog bort, desto klarare framträdde allt i
den månljusa natten . .. Man kunde redan se vägen
i hela dess bredd, ullpackorna, fimmelstängerna, de
liggande hästarna; på motsatta sidan af vägen
skymtade det andra korset otydligt fram.
DymofF satt med hufvudet lutadt i handen och
sjöng sakta på en vemodsfull melodi. Konstantin
smålog och stämde in. De sjöngo tillsammans en
liten stund . . . Emeljan spratt till som om han vaknat
upp ur en dröm, stack ut armbågarna och började
röra på händerna. När de slutat, sade han
bönfallande :
»Bröder, sjung något gudligt!»
Hans ögon voro fulla af tårar.
»Bröder!» upprepade han och tryckte handen
mot hjärtat. »Sjung något gudligt!»
»Jag kan inte,» sade Konstantin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
