Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kallt blod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
station med buffet. Marken, vagnarna, skenorna —
allt är betäckt af ett tunt lager nyfallen snö. På
det smala spåret mellan stationshuset och persontåget
myllrar det af människor och en rödbrusig gendarm
går fram och tillbaka. En betjänt klädd i frack och
snöhvit nattkappa och som synbarligen är sömnig,
utfrusen och mycket missnöjd med sin värld,
skyndar framåt perrongen med ett glas te och ett par
sockerbitar på en bricka.
Gubben reser sig upp och börjar bedja, vänd
mot öster. Jascha, som gått ifrån oxen och ställt
skofveln i ett hörn, tar plats bredvid honom och
börjar också bedja. Han endast rör på läpparna och
gör korstecknet, men gubben mumlar hela tiden
halfhögt och uttalar slutet af hvarje bön högt och tydligt.
»... och i det tillkommande lifvet, amen!» säger
gubben med hög röst, drar ett djupt andetag och
börjar strax mumla en ny bön. Då han afslutar
bönen säger han klart och tydligt: »... och
frambära ditt offer!»
Då Jascha läst sina böner gör han skyndsamt
korstecknet och säger sedan:
»Ge mig fem kopek!»
Då han fått fem kopek tar han en tekanna af
röd koppar och skyndar till stationen efter kokande
vatten. Han tar långa skutt öfver skenorna och
lämnar stora spår efter sig i den mjuka snön.
Under vägen häller han bort teet som var kvar sedan
föregående dag och skyndar fram till buffeten,
knackande med slanten mot kannan. Från vagnen kan
man se hur värden skjuter undan den stora tekannan
och ej vill gå in på att för fem kopek ge honom
nästan hälften af allt som finns i samovaren, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
