Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aliquottoner - Alkan, Charles Henri V. M. - All' antico - All' 8:va - All' ottava alta - All' ottava bassa - All'unisono - Alla ballata - Alla breve - Alla camera - Alla capella - Alla diritta - Alla militare - Alla Palestrina - Alla polacca - Alla Russe - Alla Siciliano - Alla Stretta - Alla Tedesca - Alla Turca - Alla Zingara - Alla zoppa - Allegrando - Allegramente - Allegrettino - Allegretto - Allegri, Gregorio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla dessa delar af strängen i vibration
hvar och en för sig, men de dem emellan
liggande delningspunkterna förblifva
orörliga och bilda svängningsknutar,
under det att midten af hvarje del
vibrerar starkast. Jmfr. Klangfigurer.
(Efter Pouillet: Allmänna grunderna för
Fysiken och meteorologien, öfvers. af
Fock).
Alkan, Charles Henri V. M.
Pianovirtuos och tonsättare; f. i Paris 1813.
Comp. betydligare etud- och
concertverk för piano.
All’ antico. (It.) I föråldrad stil.
All’ 8:va, Förkortning af alla
ottava. (It.). Betecknar en stämmas
utförande i närmaste högre eller lägre
octav, allt eftersom ordet, stundom
åtfoljdt af tecknet ~~~, står öfver eller
under noterna. Der rankan slutar, eller
der ordet »loco» finnes utsatt, återtaga
stämmans noter sina naturliga platser.
All’ ottava alta. (It.) I närmaste
högre octav.
All’ ottava bassa. (It) I närmaste
lägre octav.
All’unisono. (It.) I samma tonhöjd.
Alla ballata. (It.) Se A ballata.
Alla breve. (It.) På kort sätt. En,
förnämligast i kyrkomusik förekommande
taktart, bestående af 2:ne hufvudtider,
för hvilka ligga till grund 2:ne halfva
noter, de der skola utföras lika hastigt
som fjerdedelarna i 4/4 takt.
Alla camera. (It.) I kammarmusikstil.
Alla capella. (It.) Se A capella.
Alla diritta. (It.) En stämmas
fortskridande stegvis.
Alla militare. (It.) I militärstil.
Alla Palestrina. (It.) I den
storartade kyrkostil, hvilken förnämligast
Palestrina bidrog att fullkomna.
Alla polacca. (It.) I Polonaisens
tempo.
Alla Russe. (It.) I rysk folktonsstil.
Alla Siciliano. (It) Se Siciliano.
Alla Stretta. (It.) Sammandraget. I
en kontrapunkterad sats: 1) En
inträdande stämmas upptagande af themat,
innan detta hunnit helt afslutas af en
föregående stämma. 2) Themats
uppträdande i förkortad imitation. Orden
alla stretta tillkännagifva i fria
musikstilen: skyndsammare tempo.
Alla Tedesca, (It) Se Tedesco.
Alla Turca. (It.) På turkiskt vis.
Alla Zingara. I zigenarstil.
Alla zoppa. (It.) I syncoperad stil.
Se Syncope.
Allegrando. (It) Förlängdt tempo.
Allegramente. (It.) Hurtigt.
Allegrettino. (It.) Ett kort allegretto.
vanligtvis i något långsammare tempo.
Allegretto. (It.) Något lifligt;
mindre hastigt än Allegro. Musikstycke i
dylikt tempo.
Allegri, Gregorio. Näst Palestrina,
Italiens förnämsta kyrko-componist; f.
1580 i Rom; † derstädes 1652;
Utgifvit 2 band concerter för 2, 3 och
4 stämmor (Rom, 1618); 2 band,
2-till 6-stämmiga motetter (Rom 1620).
Hans berömda Miserere, comp. för 9
stämmor, uppföres hvarje påskvecka i
Sixtinska kapellet i Rom. Det utkom
i London 1771, i Paris 1810, samt
sedermera i Leipzig, i sångsamlingen
»Musica sacra» (Jfr. Mozart). A. har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
