Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cantate - Cantatore - Canthal, A. - Cantilena - Cantique - Canto - Cantor - Cantus duros - Cantus figuralis - Canto figurato - Cantus firmus - Cantus mollis - Cantus naturalis - Canzone - Canzonetta - Capistrum - Capotasto - Capriccio - Capriccioso - Carafa, eller Caraffa, Michele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oratoriet genom sitt mindre omfång, och
genom sin brist på egentlig handling.
Cantatens ursprung är att söka i
medeltidens madrigaler; dess uppfinnare
anses vara Giacomo Carissimi.
Cantatore, (It.) Cantatrice, (Fr.)
Sångare. Sångerska.
Canthal, A. Musiker; f. 1804 i
Hamburg; var en längre tid 1:ste
flöjtist vid dervarande stadstheater;
fungerade 1853-55 som musikdirektör vid
samma theater; numera privatiserande
lärare. Comp. operan »Fürst des
Meeres»; dansmusik; marscher etc.
Cantilena. (It.) Enkelt sångstycke,
deri orden äro af verldsligt innehåll.
Cantique. (Fr.) Lofsång till Guds
ära.
Canto. (It.) Cantus. (Lat.) Sång.
Sopran eller Discanstämma; den
egentligen melodiförande stämman.
Cantor. Lärare, som undervisar
skolungdomen i sång, och som leder dennes
sammansjungning vid den offentliga
gudstjensten.
Cantus duros. (Lat.) Se Noter och
Mutation.
Cantus figuralis. (Lat») Se Canto
figurato.
Canto figurato. (It.) Figurerad sång;
motsats till Cantus firmus; då denna
sednare fortskrider i uthållande toner,
fortgår Cantus figuralis i noter af
hastigare tidvärde.
Cantus firmus, (Lat.) (Förkortadt
C. F.) Plain chant (Fr.). Canto fermo.
(It.). Egentligen Fast sång; gifven
melodi; i allmänhet hvarje melodi, som
är ämnad att contrapunkteras eller
harmoniskt behandlas. Fordom utfördes
C. f. af den höga mansrösten, deraf
den kallades Tenor, såsom utförande
den stämma, hvari C. f, eller de
fastbestämda långa, uthållande tonerna
förekommo.
Cantus mollis. (Lat.) Se Noter och
Mutation.
Cantus naturalis. (Lat.) Se Mutation.
Canzone. (It.) musik, satt till
lyrisk diktart af Provençaliskt ursprung;
Sångbart, kort tonstycke; litet,
flerstämmigt sångstycke.
Canzonetta. (It.) Visa; mindre
sångstycke för soloröst.
Capistrum. (Lat.) I gamla Grekland:
en bindel af läderremmar, genom
hvilken kinderna vid flöjtblåsning hindrades
från den vanställande uppsvällning, som
störde grekernas skönhetssinne.
Capotasto. (It.) En med skinn
öfverklädd metallplåt, som fastskrufvas
vid guitarrens hals öfver strängarne,
för" att med ens få instrumentets
stämning högre.
Capriccio. (It.) musikstycke,
fasthållande en viss tonfigur, och sålunda
till formen liknande etuden; fri fantasi
med originela, karakteristiska motiver.
Capriccioso. (It.) Term för att
beteckna en nyckfull karakter.
Carafa, eller Caraffa, Michele.
Omtyckt Italiensk operacomponist; f. i
Neapel 1785; elev af Cherubini.
Tjenstgjorde som officer vid Murat’s division
i expeditionen till Sicilien, derunder han
utnämndes till Riddare af en Italiensk
orden; anställdes derefter som
ordonansofficer hos Murat under fälttåget 1812
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
