Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fuga per contrarium simplex - Fuga per motum contrarium - Fuga perfidiata - Fuga periodica - Fuga plagalis - Fuga propria - Fuga recta. - Fuga reddita - Fuga retrograda - Fuga retrograda per motum contrarium - Fuga ricercata - Fuga soluta - Fugara - Fugato - Fughetta - Fulda - Fullkomlig cadens - Fumagalli - Fundamentalbas - Funèbre - Fuoco - Furioso - Furore - Fusa - Fux, Johann Joseph - Fux'ska vexelnoten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omvänd ordning, utan hänsigt till
notvärdet.
Fuga per motum contrarium. (Lat.)
Se Fuga contraria.
Fuga perfidiata eller obstinata.
(Lat.) Fuga, hvari blott en form
ihärdigt följes.
Fuga periodica eller partialis. (Lat.)
Vanlig Fuga, i motsats till Canon.
Fuga plagalis. (Lat.) Fuga, hvars
thema bildas af fallande noter.
Fuga propria eller regularis. (Lat.)
Egentlig, fullständig, regelmessig Fuga.
Fuga recta. (Lat.) Detsamma som
Fuga aequalis motus. (s, d.).
Fuga reddita. (Lat.) Fuga i hvars
midt eller vid hvars slut några eller
alla stämmor canoniskt genomföras.
Fuga retrograda. (Lat.) Fuga hvari
comes’ noter uppträda i bakvänd
ordning.
Fuga retrograda per motum
contrarium. Fuga hvari Comes’ noter
uppträda i bakvänd ordning, och på
samma gång i motrörelse.
Fuga ricercata. Mästerfuga,
konstfuga, hvars thema är i alla möjliga
former utfördt med den största
konstmässighet.
Fuga soluta eller sciolta.
Detsamma som Fuga libera. (s. d.).
Fugara. I orgeln: 8 fots öppen
flöjtverksstämma af trä eller metall, med
klar och behaglig intonation;
förekommer oftast i manualen; den anger
tonen något långsamt.
Fugato. (It.) Fugeradt; skrifvet i
Fuga-stil.
Fughetta. Contrapunktisk sats, deri
themat är mindre genomfördt och
Utarbetadt än i Fugan.
Fulda. Se Adam de Fulda och
Johan de Fulda.
Fullkomlig cadens. Se Cadens.
Fumagalli. Berömd pianist; f. i
Italien 1829; vistades mycket i Paris;
† i Florenz 1856.
Fundamentalbas. Den besiffrade
orgelstämman i kyrkomusik. Den
basstämma, hvars toner utgöras af
grundbasar.
Funèbre. (Fr.) Sorgligt; dystert.
Fuoco. (It.) Eldigt.
Furioso. (It.) Stormigt; vildt.
Furore. (It.) Raseri. Utomordentlig
hänförelse.
Fusa. (Lat.) Äldre benämning på
åttondedelsnoten; tecknades ♭ kallades
äfven simiminima minor eller unca.
Fux, Johann Joseph. Berömd
contrapunktist och theoretiker; f. 1660 i
Obersteiermark; var under 40 år
kejserlig kapellm. i Wien. Besynnerligt
nog är ej hans dödsår bekant; 1732
lefde han dock ännu. Utgifvit en
lärobok i comp. under titel: »Gradus ad
Parnassum etc.» (Wien 1725),
öfversatt på flera språk. Skrifvit operor och
instrumentalcomp.
Fux’ska vexelnoten. En, af kapellm.
Jos. Fux, i 3:dje slaget af den
2-stämmiga enkla contrapunkten införd friare
form af dissonansernas fortskridning,
bestående i septimans språng till rena
quinten, eller i quartens språng till
sexten. I båda dessa fall kallas
septiman och quarten för Fux’ska vexelnoter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
