Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamel, E. - Hammarsköld, Emelie - Hammer, Kilian - Hammerschmidt, A. - Hanakisch - Hancke, Carl. - Hand, F. G. - Handharmonika - Handl - Hanslick, Eduard - Haussens, C. L. - Hardonin, Louis - Hardy - Harmoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vistas sedan 1846 i Hamburg; comp.
stråk- och pianoquartetter; operan
»Malvina»; sonater etc.
Hammarsköld, Emelie. Fru. Se
Holmberg, Emelie.
Hammer, Kilian. I medlet af 17:de
seklet skolmästare och orgelnist i
Vohenstrauss; var den förste som tillökade
de 6 Aretinska stafvelserna med
stafvelsen si, deraf det latinska namnet
Voces Hammerianæ, såsom en
gemensam benämning på stafvelserna ut
re mi fa sol la si.
Hammerschmidt, A. Stor
contrapunktist; f. 1611 i Böhmen; var 1635
orgelnist i Freiberg, sedermera i
Zittau, der han † 1675. Comp.
choraler; messor; motetter etc.
Hanakisch. Dans, hvars melodi,
synnerligen i sina slutfall liknar
polonaisens, men är lifligare än denna;
härstammar från Mähren, hvars äldsta
innevånare kallades Hanaker.
Hancke, Carl. Tonsättare; f. i
Rosswalde 1754; var theaterdirektör först i
Potsdam, sedan i Brünn och Warschau,
der hans operett: »Robert und Hanchen»
uppfördes; † som musikdirektör i
Hamburg; comp. chörer till »Rollas död»;
öfver 100 duetter för horn; m. m.
Hand, F. G. Tysk philolog; f. 1786
i Plauen; Prof. i Jena,
Geheime-Hofråd; † 1851. Utgifvit bland annat:
»Esthetik der Tonkunst» (Jena, 1837—1841).
Handharmonika. Se <i>Accordion.<7i>
Handl. Se Hänel.
Hanslick, Eduard. D:r. Prof. i
musikens historia och esthetik vid
universitetet i Wien, samt föredragande
(concipist) i Stats-Ministeriet derstädes;
erhöll 1858 af Österrikiska kejsaren, för
sitt verk: »Esthetik der Tonkunst»,
guldmedaljen för konst och vetenskap.
Haussens, C. L. Tonsättare; f. i Gent
1802; anställdes vid 10 års ålder som
2:dre violoncellist vid nationaltheatern
i Amsterdam; blef 1822 utnämnd till
kapellm. derstädes, och 1827 till Prof.
i harmoni vid kongl. musikskolan i
Brüssel; tog 1834 anställning som
2:dre orchesterchef vid theater
Ventadour i Paris. Af hans gedigna comp.
må nämnas symphonier; cantater;
balletter; concert för violin, cello och
klarinett m. m.
Hardonin, Louis. Abbé; f. i Paris
i första hälften af förra seklet;
musikmästare vid cathedralen i Rheims. Comp.
messor m. m.
Hardy. Fransk öfverste i Algier;
stupade i en af slagtningarna på Krim
1856. Hans opera »Les filles d’honneur
de la reine» uppfördes i Algier 1854.
Harmoni. Öfverensstämmelse;
välljud. Ordet härleder, sig från namnet
på grundläggarens af Thebe, Kadmos’
gemål: Harmoneia eller Hermione,
hvilken, enligt sagan, dotter af Mars och
Venus, först införde musiken i
Grekland. I musikaliskt hänseende förstås
med harmoni: såväl förhållandet mellan
de beståndsdelar hvaraf ett accord är
sammansatt, som det ömsesidiga
förhållandet mellan ett tonstyckes samtlige
accorder, och dessa accorders
förhållande till den idé, hvilken för stycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
