Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harmoni - Harmonicorde - Harmonika - Harmonilära - Harmonimusik - Harmonisk - Harmoniska bitoner - Harmoniska Sällskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifvit lagd till grund. Äfven sjelfva
accordet i och för sig betraktadt
kallas stundom harmoni. Med hänsigt till
melodien, är ordet harmoni liktydigt
med accomp.; i denna egenskap
understöder och förstärker harmonien
melodiens uttryck samt ger densamma
omvexling och bestämdhet. Harmoni
betyder stundom detsamma som
Harmonimusik (s. d.).
Harmonicorde. Namn på ett af A.
Debain (s. d.) i Paris uppfunnet
musikinstrument, utgörande en
sammansättning af tung- och stränginstrument.
En dylik uppfinning tillskrifves äfven
en, i Carlskrona på 1830-talet boende,
Svensk, vid namn Jönsson. Begåfvad
med lyckliga naturanlag såväl inom
musikens som inom mekanikens område,
var Jönsson sin egen lärmästare, och
har sedermera i sin hemort gjort sig
känd som pianofabrikant. I sitt piano
insatte han en liten orgel, hvilken
kunde kopplas tillsammans med
pianostämman. Harmonicorde är äfven
namnet på ett af Kaufmann (s. d.) i
Dresden uppfunnet tangentinstrument,
egande formen af ett upprättstående
flygelpiano, och hvars metallsträngar bringas
att ljuda då de beröras af en med
läder öfverdragen, genom pedalmekanik i
rotation försatt och med kolophonium
öfverdragen träcylinder. Så länge
fingret hvilar på tangenten, fortvarar det,
glasharmonikan liknande, ljudet, hvars
till- och aftagande styrka beror på
fingrets starkare eller svagare tryckning.
Harmonika. Se Glasharmonika.
Harmonilära eller Harmonik. Den
del af tonkonstens theori, som
afhandlar läran om intervaller, consonanser
och dissonanser, accorder, besiffring,
stämförning, cadenser, modulation.
Harmonimusik. Musik, satt för
endast blåsinstrumenter.
Harmonisk. Öfverensstämmande;
välljudande; sammanstämmande.
Harmoniska bitoner.
Beståndsdelar af sådana figurer eller tongrupper
som grunda sig på bestämda
harmonier.
Harmoniska Sällskapet (det äldre).
Musiksällskap som i början på
1800-talet, stiftades i Stockholm af några
dilettanter, bland hvilka må nämnas:
Borgmästaren i Stockholm, Lagman J.
A. Biörck, Grosshandlaren Schlegel,
Bokhållaren i Rikets Ständers Bank A.
G. Bergström, Räntmästaren i kongl.
statscontoret H. Schlytern; det
kallades i början: Musikaliska
Sällskapet, och bestod af en sång- och en
instrumentalafdelning, hvilken sednare
efter en tid upphörde.
Sångafdelningen fortgick under Hofsångaren Isaak
Bergs anförande, och dess fruntimmers
och manschör var sammansatt af de
yppersta dilettantiska förmågor
hufvudstaden i den vägen hade att erbjuda.
Allmänheten blef genom detta sällskap
bekant med sådana ton verk som
»Messias», »Skapelsen», »Årstiderna»,
»Yttersta Domen», »Paulus», »Wilhelm
Tell», »Antigone», »Lulu», »Moses»,
»0beron» m. fl. Flere af sällskapets
concerter gåfvos för välgörande
ändamål. En längre tid efter sedan detta
sällskap upphört med sin verksamhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
