Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orgel - Orgeldisposition - Orgelharmoninin - Orgelnist - Orgelpunkt - Orgelstämma - Orgel-ton - Orgue de Barbarie - Orgue expressive - Orlandi, Ferdinando
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2:ne, ett större och ett mindre
orgelverk. Lunds Domkyrkas orgelverk
flyttades 1333 ifrån vestra dörren, och
uppsattes öfver Altaret. Sålunda
orgeln till sina hufvuddelar, med
undantag af pedalen, nu är beskaffad,
byggdes hon 1312 i Venedig af en Tysk
orgelbyggare (se vidare Torcellos).
Pedalen uppfanns 1470 af Bernhard
(s. d.). Den af Gray et Davison,
för monstreconcerten i Sydenhamn 1857
byggda orgel, eger 11,310 pipor.
Orgeln i S:t Sulpice i Paris, nyligen
färdigbyggd af Franske Orgelbyggaren
Cavaillé, eger 100 stämmor,
deribland 29 rörstämmor, 7000 pipor, 5
clavér och 20 combinationstrampar;
dess bälgar sysselsätta 5 trampare. Den
gamla orgeln i Westminster i London,
egde 400 pipor och 26 belgar, till
hvilkas skötande erfordrades 70 starka
karlar. Den af orgelbyggaren
Walker från Ludwigsburg, för en
musiklokal i Boston i Amerika byggda
concertorgel, innehåller 86 klingande
register och kostade 48,000 floriner. Dess
belgar sättas i rörelse med ångkraft.
I den vid verldsexpositionen i London
1851 uppsatte, af Engelsmannen
Robson byggda, Enharmoniska Orgeln,
upptager octaven i. st. f. de vanliga 12,
21 tangenter, men vissa af dessa
klufna; ena hälften af cisstangenten t. ex.,
återger ciss, andra hälften: dess o. s.
v. Stämningen verkställes efter en
monochord, fästad vid en graderad tafla,
som visar enharmoniska scalans alla
tongrader. Bland Tyske orgelbyggare
räknas som de förnämste: Gottfried
Silberman (s. d.) och Schulze, far och
son, hvilka sistnämnde byggt Mariæ
kyrkans Orgel i Lübeck (80 stämmor, 4
manualer och 12 belgar); bland Danske
Orgelbyggare: Marcussén; bland
Svenske Orgelbyggare: Nils Cahman,
Gren & Stråhle, Olof Schwan,
P. Z. Strand, G. Anderson. P. L.
Åkerman.
Orgeldisposition. Se Disposition.
Orgelharmoninin. Se
Physharmonika.
Orgelnist (rättare, ehuru mindre
brukligt: Orgelist). En, vid någon kyrka,
i egenskap af orgelspelare anställd
person.
Orgelpunkt. (It. Cadenza; Fr. Point
d’Orgue). En under flera takter
hvilande ton, oftast den rådande
tonartens dominant eller tonik, och äfven
helst förekommande såsom baston,
hvaremot röra sig olika accorder eller
melodiska figurer, hvilka icke behöfva till
denna stå i något accordmessigt
förhållande; förekommer förnämligast i
fugan. Termens sammansättning af
orden Orgel och punkt (not), har
uppkommit deraf, att en sådan hvilande
eller fortklingande ton påminner om
orgelns, vanligtvis uthållande, toner.
Orgelstämma. Se Register.
Orgel-ton. Se Chor-ton.
Orgue de Barbarie. (Fr.) Se
Positiv.
Orgue expressive. (Fr.) Se
Physharmonika.
Orlandi, Ferdinando. Tonsättare; f.
i Parma 1777; elev af Paer; inträdde
1793 som elev vid conservatoriet della
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
