Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organographi - Organologi - Organum - Organum hydraulicum - Organum pnevmaticum - Orgel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— skrifva.) Beskrifning på
musikinstrumenter.
Organologi. (Af Gr. ordet λóγοσ,
som betyder tal och οpγανον, som
betyder verktyg). Lära om
musikinstrumenter.
Organum. Hos de gamle latinarne:
Allmän benämning på något verktyg;
i inskränktare mening förstods dermed
hvarje musikinstrument. Under 9:de
seklet betydde ordet organum: en af
2:ne eller flera stämmor i quarter,
quinter eller octaver, in motu rectu,
accompagnerad melodi.
Organum hydraulicum. (Lat.)
Vattenorgel. Se Hydraulicum och Orgel.
Organum pnevmaticum. (Lat.)
Väderorgel. Se Orgel.
Orgel eller Orgelverk.
Musikinstrument, hvars toner frambringas
genom sammanpressad luft, medelst en
s. k. claviaturregering, inledd i pipor
af olika dimensioner. Orgeln är det
största och fullkomligaste af alla
instrumenter; det beherrskar det oerhörda
omfånget af 8 octaver, inclusive
octaven under Contraoctaven, samt eger,
förutom sin tonstyrka, ett vigtigt
företräde framför öfriga instrumenter deri,
att hon kan låta höra enkla eller
samljudande uthållande toner, med
accompagnerande stämmor af den mest
skiftande klangfärg och nyansering, i alla
grader af styrka, från thordönets dån
till echots andehviskning. Orgeln
representerar sålunda en hel orchester. Dess
förnämsta beståndsdelar utgöras af
Väderregeringen (s. d.),
Andrags- eller Registraturregeringen (s. d.),
Spel- eller Claviaturregeringen (s.
d.), och Pipverket (s. d.). En
Orgels storlek bestämmes efter längden af
dess största principalpipa; man säger
t. ex. ett 16 fots verk, om en orgel
som eger ett 16 fots prineipalregister.
Jfr. vidare Bröstverk, Manual,
Pedal, Register, Fotston och Coppel.
Vår nuvarande Pnevmatiska- eller
Väderorgel leder sannolikt sitt ursprung från
den, af Ctesibius (s. d.), enligt andra af
Archimedes (s. d.) uppfunna
Hydrauliska eller Vattenorgeln (Se
Hydraulicum), och hvilken orgel begagnades
under Kejsar Neros tid vid theatraliska
föreställningar. Ifrån Österländske
kejsarnes hof infördes orgeln, omkring 7:de
eller 8:de seklet, i Vesterländska
kyrkan. Frankernas konung Pipin erhöll
(758) af Byzantinske kejsaren
Constantinus Copronymus ett, i Constantinopel
förfärdigadt Orgelverk, som uppsattes i
Cornelii kyrka i Compiegne. Ett
dylikt verk, ämnadt för en kyrka i Aachen,
lät Ludvig den Fromme bygga i
Venedig (822). I Sverige lärer redan i 11:te
seklet funnits orgel verk. Hülphers
omtalar, att i den s. k. »Liber Daticus»
skall finnas antecknadt om en prest
ifrån Halland, som begrofs i Lund
»sub organis» (under orgorna) 1237.
I gamla Handlingar finnas antecknadt
att »1272 funderades en præbenda i
Heliga Likama-chor i Upsala Domkyrka,
på de vilkor, att Præbendatus skulle
hålla officium hvar Thorsdag med
procession, ringning och lekande i stora
orgene, hvaraf kan slutas, att samma,
då nyss färdigbyggda kyrka, redan haft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
