Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rossini, Gioachimo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ROSSINI
410
ROSSINI
sedermera af Pater Mattei undervisning
i compositionen. Det toxra stadiet af
eoÄtofmnkten var dock icke i Rossini^
snafek, och så snäft han kunde,
lemnade han sin mästare, för att studera
Haydn’s och Mozart’s symphonier och
quartetter, hvilket studium, som han se-*
dermera sjelf yttrade, skaffade honom
bättre insigt i Tonkonstens mysterier än
Pater Mattei någonsin med all sin lärdom
kunnat åstadkomma. 1810 återvände
han till Pesaro, och här erhöll han,
genom några för honom intresserade
konstvänners åtgöranden, uppdrag att för
Theatern San Mosé i Venedig skrifva en
opera. Detta hans första arbete i denna
väg hette »La Cambiale di matrimoniofl,
operabuffa i l akt. Nu följde en mängd
operor af hans hand, bland hvilka
»Tancredi», som 1813 uppfördes på
theatern Fenice i Venedig, gjorde
honom till Italienarnes gunstling. De
2:ne följande ären skrefvos, bland
andra Operor: LTltaliana in Algieri»,
»Aureliano in Palmira?? och »II Turco
in Italia". Af Impressarien Barbaja i
Neapel uppdrogs han att skrifva 5? Eli
-sabetta, Regina d’Inghilterra>?, hvilken
opera gjorde otrolig lycka. Som Ouverture
till denna Opera använde han den,
ursprungligen för »Aureliano»
componerade ou ver turen; den har sedermera
användts såsom ouverture till Rossinis
sednare comp. opera: »II Barbiere di
Sevi-glia». Dehna sistnämnda operas föiv
sta representation egde rum under de
h<%ljuddaste yttriögär af missbelåtenhet
fråa publikers sida. Paisiello ha<Je
förut comp. musik till samma text,
och hans parti ansåg Rossinis
djerfhet, att drista sig på
componeran-det af samma opera, alltför fräckt,
att icke försöket skulle tillbakavisas.
2:dra representationen vågade sig icke
Rossini upp på theatern för att anföra,
utan förebar ett illamående. Med
bäfvan afvaktar han spektaklets slut, och
hör då, till sin stora förskräckelse, under
sina fönster sorlet af en menniskomassa*
In i hans rum störta hans vänner,
skådespelarne, som förkunna honom, att
??Barberaren» lyckats öfver förväntan,
och att publiken till hans ära
arrangerat ett fackeltåg. Operorna »Otello»
och »Cenerentola?? uppfördes 1816,,
»Gazza ladra?? och j? Armida» 1817.
Följande året gafs i Neapel "Mosé in
Egit-to», JjRicciardo e Zoraide?? m. fl.; 1819
»Donna del lågo »; vSemirauiiden skrefs
för Carnevalen i Venedig 1823, I
Wien emottogs han 1822 på detaiest
smickrande sätt, och i London, dit han
begaf sig 1823, hyllades han med
största enthusiasm. På lectioner och
Concerter samlade han här en betydlig
förmögenhet. Efter sin ankomst tiH
Paris uppdrogs honom Styreisen af
Italienska Operan. Denna befattning
innehade han under 2:ne års tid; men
hans natur var icke danad, att med
ihärdighet följa de löpande göromålen
vid en sådan befattning. Han
entledigades derifrån, och blef i stället
utnämnd till »Inspecteur general du chant
en France», och Generalintendent: för
den, kongl, musiken, -r- 2:ne sineeurer
hvilka inbringade honom årligen 20,000
fr,; 1825 comp, han til konung Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
