Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rossini, Gioachimo - Rossini, Girolamo. Se Rosini. - Rostral. Se Rastral. - Rothstein, E. A. von - Rouget de l'Isle, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ROSSINI
411 ROTOET
X:s kröning sin tillfallighetsopera: »II
Yiäggio a Reims», och 1826
omarbetade han för stora operan sin
»Mao-meito», tillade densamma flera nya
numror (Arian och invigningen af
Fanorna i 3:dje akten), samt lät uppföra
densamma under namnet» Le Siége de
Corinthe». En dylik omarbetning
företog han med Mosé, som 1827
uppfördes under namnet »Moise en Egjpte»;
1828 skref han »Gömte Ory» och 1829
fullbordade han sitt största mästerstycke:
»öuillaume Tell». 1842 comp. han sitt
» Stabat Mäter. Bland Rossini^ öfriga
arbeten må anföras hans intagande
Sångverk: »Soireés musicalesv, (en- och
två-stämmiga éanger med accomp. af piano)
samt »Les Titans» (quartett för
basröster med accomp. af orchester, uppförd
i Paris 1862 på en minnesfest öfver
Cherubini); en stor vocal- och
instru-mentalmessa, comp. 1863; ^Petite Hesse
Solennelle», uppförd i Paris 1864 etc.
Staden Pesaro uppreste 1864 hans staty.
Rossini bebor f. n. en villa i Passy
nära Paris, och ser i sitt hus ofta
samlade den Franska hufvudstadens
utvaldaste konstcelebriteter. Rossini har
varit 3:ne gånger gift; hans första maka
var sångerskan Colbran (s. d.).
Rossini, Girolamo. Se JRosini.
Rost r al. Se Rastral.
Rothstein, E. A. von. [-Pianolärarinna-] {+Pianolära-
rinna+} i Stockholm; född derstädes 1832;
begagnat undervisningen vid A. F.
Lindblads musik-skola 1841-1850;
vistades i Paris 185 8, ’under hvilken
tid hon för Henri Herz wtbildäde sin
talang som pianist; uppträdt med stort
bifall på concerter i StockhölnV åreja
1860 och 1863.
Rouget de Ffste, Joseph. Militär
och Författare till åtskilliga patriotisk»
poemer hvaribland marseillaisen,* fi i
Long-Saulnier i Departementet Jura
1760. Vid Bevolutionens utbrott
aa-ställd som Ingeniörkapten i Strassburg^
diktade han ofvannämnde sång, som
fick sitt namn efter Marseillarne, hvilka
voro de första som uppstämde den^
samma, under det de stormade
Tuille-rierna. Man har hittils trott, att Bouget
äfven satt musiken till Marseillaisen,,
men att så icke är förhållandet, har
Fetis d. ä. bevisat i en artikel i
Bevue-et Gazette Musicale de Paris, och hvari
den sannskyldige tonsättaren uppgifves*
vara Guillaume Julien, kallad Navoå*
gille (s. d.). BougeV sona öppet
-beklagade de sorgliga resultaterna af sia
sång, fängslades af skräekregeringea,
och skulle otvifvelaktigt fått plikta
derför med sitt lif, om icke Bobespierre’s
fall räddat såväl honom, som en mängd
andra Terrorismens offer. Nu begaf
han sig till arméen, sårades i bataljea
vid Quiberon, återvände till Paris, lefde
der förbisedd af Begenngen i ’arm&d,
tills Julirevolutionen inträffade, då De*
puterade kammaren anslog åt den. åK
drige krigaren ett årligt underhåll, åek
han likväl icke emottog. En höttém
af konung Ludvig Philip erbjuden
pea-sion, afslog han likaledes och f 183& i
Choisy-le-Boi, der han, sedan en längre
tid, hos en af sina vänner vistats, Äm
dilettänt roade sig Bouget med musik,,
och kar bland annat eomp. följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
