Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stradella ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
489
SYNCWB
musik af Handel uppfördes; f i Wien
1803. På hans uppdrag forsedde
Mozart Händers »Acis und Galathea»,
»Messias», »Alexander f est w etc. med
ny instrumentering. Sjelf har han comp.
några symphonier - »stela, såsom
han sjelf» - som Haydn lärer yttrat
om dem; flere arier till Favart’s
»Bo-siére de Salency».
Swoboda, August.
Musikskriftställare; f. i Böhmen omkring 1790;
vistas i Wien. Utgifvit: »Allgemeine
Theorie der Tonkunst» (Wien, 1326);
»Harmonielehre» (Wien, 1828-29, 2
delar); vlnstrumentirungslehre» (Wien,
1832).
Stallare. Den i orgeln befintliga
mekaniska inrättning, som består i en
klaff, anbringad i någon af
väderkanalerna och som, genom en tramp vid
pe-dalclavéret, småningom kan öppnas och
tillslutas, hvarigenom ett crescendo och
deerescendo åstadkommes.
STängningsknntar. De på en
vibrerande kropp orörliga
delningspunkter, emellan hvilka befinna sig de,
samtidigt för sig, svängande delarna af
samma kropp. Jfr. Aliquottoner och
Klangfigurer.
Syllabisk sång. Sång. deri hvarje
not motsvaras af en enda stafvelse.
Sympathetiska toner. Benämning på
toner från ett instrument, hvars strängar
icke äro utsatte for någon materiel
beröring, men hvilka dock vibrera och sålunda
sakta medljuda, när strängar af samma
tonhöjd på ett annat, nära befintligt
instrument, försättas i vibration.
Symphoni. Samklang. Grekerna
för-Musik-Lesci&on.
stodo dermed consonerande toner;
äf-Ten ett instrument med namnet
Sym-phonia, som begagnades att
aeeompag-nera sången i unison eller i octaven;
äfvenledes förstods med Symphoni hvarje
melodi, deraf ock sängarne, hvilka
före-drogo melodien, kallades Symphoniaci.
I 7:de seklet kallades de gossar som
voro anställda vid påfliga kapellet:
Sinfonister, emedan de i octaven
med-sjöngo den sång som de manliga
sängarne utförde. Hucbald begagnade
ordet likbetydande med consonans, och
Guido Aretinus förstod dermed sjelfva
melodien. I tidernas längd öfvergick
ordets bemärkelse till flerstämmig sats.
Vid slutet af 17:de seklet begagnades
ordet att beteckna rena
instrumentalsatser. I Italien kallas än i dag
opera-ouverturer: Sinfonia. Jos. Haydn,
Mozart och Beethoven gåfvo
sympho-nien sin nuvarande form. Med
Symphoni förstå vi: en, på hela orchesterns
samverkan beräknad, i storartad stil
hållen, composition, sönderfallande i 3,
4, 5 satser, t. ex.: Largo, Allegro,
Adagio eller Andante, Menuett eller
Seherzo och Pinale.
Symphonion. Se Kaufmann, Pr.
Syneope. (Af Gr. oov (med) och
xuwtt] (grepp). Betecknar ett
ingripande i den naturliga accentuationen;
egenteligen: den förändring som i en
takt försiggår med accentuationen, i
det att den på svaga taktdelen fritt
inträdande noten, utan särskildt anslag
fortfar att ljuda öfver den starka
takt-delen, hvarigenom upphäfves dennes ac-
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
