Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Synotype ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SfNOTYPE
490
SÅNGSPEL
.cent, som i ’det stället öfvertog^ af den
inträdande svaga taktdelen, t. ex.:
Synotype. Se Sonotype,
Syntonislit komma. Se oömma
Synionum.
Syrinx, Panflojt. Se Panpipa.
Snssnrayer, Franz Xavier.
Tonsättare; f. i Heyer i Öfra Österrike 1766;
erhöll i Wien undervisning i comp. af
Mozart; anställdes 1792 som
orchcs-terchef vid Sehikanederska theatern i
Wien; f derstädes 1803. Mozart
uppdrog åt honom utarbetandet af
åtskilliga detaljer i »Titus» oeh i
»Kequie-met, hvarom kan läsas i Jahn’s verk
åfver Mozart. Comp. en mängd
operor, hvaribland tf II Musulmanno in
Napoli» och *?I/Incanto superato» (eomp.
för operan i Prag) m. fl.
Sussmileb, Johann Friedrich.
Con-trabasvirtuos; f. 1779; anställd vid
kongl. Hofkapellet i Stockholm; f 1846.
System. Se Notplan.
Szarvaily^ Wlhelmine, f. Clauss. En
af nutidens yppersta pianospelerskor;
elev af Proksch; f. i Prag 1834; gjorde
1849 konstresor i Europa med lysande
framgång; uppträdde 1863 i Paris, der
hon tillika med sin man, f. d. Secreteraren
vid Ungerska Legationen, Magyariska
och Tyska skriftställaren Fr. Szarvady
är bosatt. Nämnde Szarvady var
mu-Sfckcritiker i »Signale» 1860, och
upp-Måde deri som afgjord motståndare
mot Wagner oeh Liszt.
Snmanowska, Maria. Polsk pia-
nospelerska; f. omfcring 1790; elev af
Meld; f i Petersburg 1831. Comp.
mazurkor, rondor, notoraer etc. för
piano.
Sång. Kostens användande till
åter-gifvandet af toner med eller utan ord*
Äfven hvarje melodisk sats, med
hänseende till dess angenäma och
smältande uttryck.
Sångbotten. Se Sesonambotten.
Sånggudinnor. Se Muserna.
Såugmethod. Fastställdt lärosystem
vid sångundervisning. Italien,
Tyskland och Frankrike äro de länder der
Sångmethoden företrädesvis blifvit
utbildad. Italienska Sångmethoden, använd
sedan 16:de seklet i kyrkan Och i
operan, synes haft till sin förnämsta
uppgift att utbilda tonverktygen till
högsta möjliga renhet och böjlighet, samt
att gynna ett tydligt uttal af texten
Tyska sångmethoden lägger mindre vigt
på declamationen, men är enklare, går
djupare till grunden, och är i öfrigt
mera vetenskapligt bearbetad. Franska
Sångmethoden har lagt sig särdeles
vinn om declamationen, samt frambragt
lyckade resultat i .den enkla, nationella
romancestilen.
Sångskolor. De äldsta Sångskolor
stiftades af påfven Gregorius den Store.
Italienska Sångskolorna i 17:de och
18:de seklet utgöra mönster för alla
tider. Uttrycket Sångskola användes
äfven liktydigt m«d Sångmethod.
Sångspel, Ett slags skådespel med
sång) som hufvudsakligen skiljen »ig
från Operetten derigenom, att alk*deri
förekommande sångstycken Mött bestå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
