Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myrsamhället - 4. Svärmningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 OM TERMITER OCH MYROR
mata sig av arbetarna. Det är likväl en anmärkningsvärd
olikhet mellan honornas och hanarnas uppförande. Dessa
senare äro faktiskt ur stånd till varje arbete, t. o. m. att
försvara sig, då en fiende anfaller dem. Jag tror t. o. m.,
att de äro ur stånd att skilja arbetarna i sitt bo från
sina fiender i allmänhet. Då man rör om i deras bo,
gömma de sig i alla hörn, ofta utan att vara i sfånd att
återfinna gallerierna för att åter gå in i dem, under det att
honorna mycket väl förstå att orientera sig. Också äro
dessa senare alla i säkerhet, då en hop hanar ännu irrar
omkring åt alla håll, utan att veta, vart de skola gå.
Arbetarna äro ofta nödsakade att återföra dem nästan alla in
i boet. Dessa hanar äro i väsentlig mån luftdjur, och så
snart deras kropp hårdnat tillräckligt, börja de att gå ut
ur boet och att promenera omkring ingångarna några
dagar, innan de giva sig av. Honorna hava en helt annan
karaktär. Oaktat sina vingar äro de nästan mera
arbetare änṢ honor. De förstå att vid vissa tillfällen
hjälpa arbetarna i deras arbeten. Detta är
isynnerhet fallet hos Tapinoma och Leptothorax. Jag har ofta
sett honorna bära larver och puppor. Efter strid, då
invånarna blivit tvingade att lämna boet, ser man dem
ganska ofta bära larver. De förstå mycket väl att följa
arbetarna, när dessa fly undan, vartill hanarna nästan
alltid äro ur stånd. Men jag anmärker likväl, att deras
intelligens aldrig uppnår arbetarens, och att deras uppförande
har karaktären av våldsamhet förenad med brist i
förutseende. Honorna förstå mycket väl att skilja sina
kamrater från sina fiender. Då deras kropp antagit tillräcklig
fasthet, börja honorna liksom hanarna gå ut ur boet för
att promenera på detta och klättra på de omgivande
växterna, innan de giva sig av. Honorna liksom hanarna äro
då åtföljda av arbetare, vilka äro mycket ivriga att
återföra sina elever in i boet vid minsta fara.» (Forel).
Sedan dessa promenader upprepats under några dagar,
ökas en vacker eftermiddag ivern på boets yta. En del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
