Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myrsamhället - 4. Svärmningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 OM TERMITER OCH MYROR
Jag har redan framhållit, att befruktningen sker redan
under svärmningen. Detta gäller dock i huvudsak arter,
där hanarna äro mindre än honorna. Äro däremot hanarna
större eller lika stora som honorna, fullbordas parningen
på marken, då honan ju ej förmår bära hanen under flykten.
Så är t. ex. fallet med rödmyrorna (Myrmica). Huru detta
än förhåller sig, så blir det omedelbara resultatet av
svärmningen en parning, vare sig denna sker i luften eller på
marken. Härvidlag förhålla sig myrorna alltså olika mot
termiterna, där svärmningen följes av »kärlekspromenaden»
och »förlovningstiden», under vilken den nya familjen
inrättar sig för framtiden. Först sedan sker hos termiterna
parningen. Svärmningens betydelse är likväl densamma
för myror som för termiter. Genom densamma spridas
de efter svärmningen nygrundade kolonierna ötver ett
större område. Därigenom blir konkurrensen mellan
myrsamhällena mindre stark, och utsikten till grundandet
av ett nytt samhälle blir därigenom större.
I det föregående har hänsyn endast tagits till sådana
arter, vars hanar och honor äro bevingade. Vi hava
emellertid redan förut lärt känna, att både hanen och
honan understundom kunna vara vinglösa. I dylika fall
är det tydligt, att någon regelrätt svärmning ej kan komma
till stånd. Äro såsom hos Anergates hanarna vinglösa, så
är såsom Escherici framhållit inavel sannolikt regel,
försåvida icke de bevingade honorna svärma ut för att söka
upp hanar från andra samhällen. Anergates’ biologi är
dock för föga känd för att tillåta närmare besked härom.
Ännu mindre veta vi dock i detta avseende om t. ex.
vandringsmyrorna. Dessas honor äro vinglösa, medan
återigen hanarna äro bevingade. Här kunna tydligtvis
hanarna svärma ut för att uppsöka honorna. Att så dock
sker, veta vi icke. Hanarna till såväl afrikanska som
sydamerikanska vandringsmyror synas dock vara bättre
utrustade å »huvudets vägnar» än myrhanar i allmänhet,
ty de förstå t. o. m. att följa vandringsmyrorna på deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
