Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Några ord till inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visualiserade i stället såväl Shakespeare som Goethe. Så gör många bland oss just med hans stora teatertexter; de är för en stor publik i Sverige nu som förr läsestycken.
Jag vet det väl. Visst hade jag läst dem tidigare men min bestämmande stora upplevelse av Mäster Olof och Fadren, av Fröken Julie, Till Damaskus och Ett drömspel fick jag den vinter jag som nittonåring för kylans skull låg djupt nedbäddad i kammaren till torpet vid Lejondalssjön i Bro. Min dåtida kärlek, Birgit den djupt teaterintresserade, hade lämnat torpet och mig och jag sökte nå klarhet över livet; funderade och läste Strindberg i fotogenlampans sken. Då såg och hörde jag hans texter runt mig. Inget av vad jag sett och hört av dessa stycken på scen och bioduk och TV går i skärpa, färgrikedom och textningens tydlighet upp mot vad jag då visualiserade. (Med undantag av Hemsöborna som ju dock - för att använda nutida språkbruk - medvetet skrevs som TV-såpa.)
Hans internationella teaterberömmelse är alltså intressant; men har inte särskilt mycket med hans verkliga textbetydelse att göra; det är en annan och särskild historia. En teaterhistorisk en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>