Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Varför August Strindberg?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
författare med världsrykte? Eyvind Johnson? Pär Lagerkvist? Ivar Lojohansson? Artur Lundkvist? Nej! Inte ens Sven Hedin!
Men även som enda svensk man bredvid sällskapet internationellt berömda svenska kvinnor kan det strindbergska världsryktet diskuteras, August Strindberg är visserligen numera i handböcker och encyklopedier en någorlunda internationell litterär storhet, men utanför våra gränser är han inte en klassiker. Han är inte någon författare världen över erkänt stor så som Shakespeare, Goethe, Balzac, Dickens, Tolstoj eller Cao Xueqin (som skrev Historien om stenen. Vanligtvis kallad Drömmen i den röda paviljongen).
August Strindberg är inte ens en av de internationellt rätt väl kända som Mark Twain, Lu Xun eller Proust, någon som de flesta litteraturintresserade känner namnet på även om de inte läst böckerna.
Han är dock känd. Känd som en Michail Saltykov-Stjedrin från Ryssland, en Ion Creanga från Rumänien, en Thomas Mann från Tyskland eller en Leopoldo Alas-Clarin från Spanien är känd.
Som dramatiker spelas han på olika sätt och som en dramatikens nyskapare motsvarar hans inflytande en Georg
Büchners eller en Maeterlincks. Man kan därför diskutera honom i mycket bildat sällskap i Bangalore som i Paris, i
Tokyo som i Los Angeles.
Ja, han ville en gång erövra Paris och skriva på ett världsspråk. Men utanför vår egen kultur, vårt eget språkområde, är han alltså inte ens en hel gestalt. Ibsen har där volym och fast kontur. Men Strindberg icke; han tycks dem därutanför splittrad, otydlig, kaleidoskopiskt föränderlig. Dock just detta tillhör det som gjort honom till rollgestalt för oss; ett svenskt paradigm.
Ty att han där ute är synlig blott i skärvor och är läsbar
endast till dels det är avigan på den räta som består i att han för oss blivit bestämmande långt utanför det litterära.
Just som jag skriver detta gjordes mig denna dubbelhet mycket tydlig.
Dels träffade jag flera ungdomar från svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
