Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Ett svenskt böjningsmönster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Såväl Hjalmar Branting och de andra artonhundraåttiotals-radikalerna som deras senare efterföljare inom politisk och
facklig arbetarrörelse förblev blinda för detta. Eller som
detta uttrycktes i den Bibel August Strindberg läste som ung.
11. Så at allas syner skola wara eder såsom en beseglad boks ord, hwilka som man får enom som läsa kan, och säger: Käre, läs häruti; och han säger: Jag kan icke ty hon är beseglad:
12. Eller, lika som man finge enom, som intet läsa kunde och sade: Käre, läs häruti och han sade: Jag kan intet läsa.
(Esaia 29:11-12.)
Det är avsiktligt jag väljer texten i den utformning generation efter generation av våra förfader - Strindbergs, mina, dina - läste den. Ty till skillnad från bönderna nere på kontinenten — Östeuropa som Västeuropa - läste de ju. De läste Luthers Lilla Katekes och Skriften. De var så illa tvungna. Det var plikt på denna deras läskunnighet. Prästen i församlingen hade att årligen hålla förhör med församlingens medlemmar. Ännu när August Strindberg växte upp var försummelse (Kyrkolag kap. 2, §9) belagd med böter.
Dessa folkligt religiösa insikter stod därför vidöppna för
Strindberg men var stängda för Hjalmar Branting och det som kallade sig Unga Sverige och blev till tiotalets liberaler
och socialdemokrater ty artonhundraåttiotalets radikaler i
Sverige var officiellt positivister. Men Strindberg var det
icke.
Ty oavsett att naturvetenskapen inte ger någon vetskap om Gud hade August Strindberg - som han ju skrev vid jultiden 1883 - "ändock dessvärre mina relationer med en personlig sådan".
Så var det när han var ung. Så var det för honom livet igenom - den period då han affischerade ateism var inte bara
kort; den var heller inte en tid av genomtänkt ateism. ("Jag
håller på att utbilda mig till ateist men har rysligt svårt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
