Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Men vad med detta Sverige? Till frågan om misärens dubbelhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sextiotalet med sitt stora internationella anseende i ryggen.
Fast ett hans kanske viktigaste verk, det om rasförtryck och
rasföreställningarna som ideologi - An American Dilemma
- kom aldrig på svenska. Den boken ansågs "för tjock".
Detta är ett återkommande fenomen i Sverige, en
stående våg. Detta förklarar varför det akademiska Sverige
kunnat ha stora naturvetare men haft få akademiska
humanister av format och internationell betydelse. (Det finns
undantag naturligtvis; en Eli Heckscher till exempel.)
Många som drabbas blir bittra över sitt öde. Gunnar
Ahl-ström framförde till mig inför sin bortgång att jag borde
skriva hans eftermäle. Det gjorde jag. Återställde orden
som det heter. Dovring slog tillbaka mot den lokalt
mäktige storheten Lönnroth från sin position som internationell
berömdhet.
Andra som August Strindberg upplever i exilen ett
berättigat - men också lite förvridande - hat mot "de små"
eller säger som min far under Indienåren att Greshams lag
behärskar det intellektuella/akademiska Sverige: Dåligt
mynt driver ut gott.
Nu kan hävdas att det inte är så konstigt att en radikal
intellektuell våg bryts när den når utanför sin bas, passerar
gränserna för det möjliga. Så var det efter 1840-talet, så var
det för Strindberg och hans meningsfränder inom den
kulturhistoriska falangen och för hela det moderna
genombrottets författare i Norden och så var det för
efterkrigstidens svenska sociala radikalism i skiftet mellan 40-tal och
50-tal.
Men det är ju i och för sig inte specifikt svenskt. I
Frankrike bröts den radikala vågen med lagens kraft 1835. Över
hela Europa sökte de etablerade göra upp med den sociala
och intellektuella vänstern i början på 1950-talet när det
kalla kriget inletts. För att inte tala om efterkrigstidens
Förenta staterna där den intellektuella radikalismen från "Den
nya given" och "Kriget mot fascismen" bröts med "De tio
från Hollywood" och "Kommittén för undersökning av
oamerikansk verksamhet" och "Taft-Hartley-lagen" från
1947. De intellektuella - inom eller utanför universiteten -
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
