Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Vad med Strindbergs antisemitism?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som sådan isolerad bland de dåvarande radikala
intellektuella. Men hur kan denna Strindbergs hållning förklaras?
Dr. Hugo Valentin, senare professor och redaktör för
Judisk tidskrift, publicerade 1924, tolv år efter Strindbergs
död det grundläggande arbetet om de svenska judarnas
historia. Inte med en stavelse antyder han, sionist och
ledande historiker om judarna och antisemitismen, något
om Strindbergs antisemitism. Tvärtom: han hänvisar till Det
nya riket - utan att nämna kapitlet Moses - på ett sätt som
tycks placera Strindberg mitt bland dåtidens upplysta och
emancipationsvänliga liberaler:
Den, som läser de förbittrade antijudiska diatriberna,
som plägade förekomma i det gamla borgarståndet,
måste mer än en gång göra sig samma fråga som den
unge greven i Strindbergs "Det nya riket": "Tro de på
vad de säga, eller äro de besatta?" Och svaret måste
bliva detsamma som här: "De voro nog besatta, ty det blir
människan, då hennes heligaste intressen sättas på spel
- de egna." Då ej längre en ökning av judarnas
rättigheter tedde sig som en minskning i det svenska
borgerska-pets, förändrade sig dettas hela uppfattningssätt av
judarna och judeemancipationen.
(Judarnas historia i Sverige, Albert Bonniers förlag,
Stockholm 1924, s 397.)
Hur tolka detta skrivsätt? Först tänkte jag att professor
Valentin endast av taktiska skäl dolde Strindbergs
antisemitism; han ville inte överlämna detta stora namn till de
dåvarande svenska antisemiterna och tidiga fascisterna. Det
är möjligt men inte troligt; den begripligare förklaringen
är en annan.
Hugo Valentin var född 1888. Han - liksom alla liberaler
och radikaler i hans generation i Sverige (judar eller ej)
-hade alltid läst August Strindberg som Sveriges store
re-fraktäre författare. Strindberg hade format honom till
radikal människa. Det var inte så mycket en fråga om det
taktiskt okloka att diskutera denna Strindbergs tidiga
antisemitism; i ljuset av Strindbergs hela livsverk var dylika strind-
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
