Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Vad med Strindbergs antisemitism?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att judarna skulle utvisas ur riket.
Först genom KM:ts nådiga brev till Kommerskollegium
av 30 juni 1838 och Kommerskollegiets cirkulär av den 13
augusti 1838 skulle judar i princip få tillstånd att slå sig ned
i städerna och gavs där samma grundlagsfasta rättigheter
som andra och även rätt att bilda egna församlingar. Dock
finge de ej köpa fastighet på landet.
Efter en stark motagitation, i synnerhet i Stockholm, slog
regeringen till reträtt och förbjöd judar att bosätta sig på
annan ort än Stockholm, Göteborg, Norrköping eller
Karlskrona. Frågan återkom gång på gång i riksdagen och
de liberala hade en svår uppgift när de i enlighet med de
borgerliga frihetsidealen arbetade för emancipationen.
Den blev så småningom i Sverige en intelligensradikal
fråga men hade inte alltid större folkligt stöd. Adolf Hedin
beskrev situationen i sina "Femton bref från en demokrat
till svenska riksdagens medlemmar" år 1867:
För närvarande står Sverige i fråga om religiös frihet
efter alla europeiska länder, utom - Ryssland och
Spanien. Fördomarnas förlofvade land, England, har
lämnat oss långt bakom sig: judar sitta i dess parlament, och
år 1858 fick till och med en muhammedan ett offentligt
ämbete. I vårt nabo och brödraland Danmark är sedan
1849 all af trosbekännelse beroende skillnad i
medborgerliga rättigheter upphäfd. Och Österrike, i kamp mot
hvilket Sverige för mer än tvåhundra år sedan
förvärfva-de sin ovanskligaste ära, kan nu uppställas söm förebild
för Gustaf II Adolfs folk.
(Tal och skrifter, s 24.)
Det är liberalt. Men obegripligt. Varför skulle Sverige
utmärka sig på detta sätt?
Hugo Valentin ger, som samvetsgrann historiker, det
material som gör det möjligt att förstå den svenska
utvecklingen - och därmed också Strindbergs ställningstagande.
Sverige var ur takt med Europa:
I de svenska judarnas historia betecknar de närmaste år-
*54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
