Note: This work was first published in 2000, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Men hur med kvinnorna? Och var han inte tokig? Eller åtminstone alkoholist?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berg skildrar under sammanbrottet i juli 1896 typiska.
/.. • / Jag tror att de som vill hävda att Strindberg aldrig
led av en psykotisk störning laborerar med för entydiga
och svartvita föreställningar om psykisk hälsa och
sjukdom.
/... / Men julikrisen 1896 var den mest utpräglade och
den enda period där man kan finna ett klart psykotiskt
beteende.
(Cullberg, s 58, 73, 111.)
I och för sig finner jag detta vara en psykologers och
psykiatrers rätt typiska yrkesklåfingrighet. Ett av deras många
försök att skaffa legitimitet för sin yrkeskårs existens och
därmed berättiga sina inkomster. Ty den som i likhet med
August Strindberg arbetar och - om än periodvis under
svårigheter - som försörjer sig livet igenom och gör det utan
ens vardagskriminalitet är definitionsmässigt inom
norma-litetens gränser.
Man behöver som sagt bara kasta en blick på hyllorna
med August Strindbergs verk för att finna debatten om hans
psykoser ointressant. Men det verkligt intressanta — det
symptomatiska för att tala deras fackspråk! - är att ingen av
dessa psykiatrer och psykologer vilka uttalar sig utan någon
förstahandskunskap om den person de söker sätta en
diagnos på brydde sig om att de hade en läkarkollega med just
sådan förstahandskunskap. Som de inte refererar till.
Ingen kollega vilken som helst heller. Han hette Carl
Ludwig Schleich. År 1889 utsågs han till kirurgisk
specialläkare med professors titel i Berlin. Hans kamp på
läkarkongressen i Berlin år 1892 för den av honom utvecklade
lokalbedövningen slutade med seger och har gjort den
moderna kirurgin möjlig. Hans medicinska skrifter, som
Schmerzlose Operationen. Örtliche Betäubung mit
indif-ferenten Flussigkeiten (1894) förblev också länge
standardverk.
Carl Ludwig Schleich var vetenskapsman och samtidigt
författare och tillhörde kretsen kring Rudolf Wirchov,
Gottfried Keller, Richard Dehmel, Wolfgang Goetz. Han
220
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
