Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mysterier 5
länges över taburetten. Han tände genast en cigarr och
försvann neråt gatan.
Och nu blev han borta till långt över midnatt; han kom
tillbaka strax innan klockan slog tre. Var hade han
varit? Det visade sig senare att han hade gått tillbaka till
grannstaden, gått till fots tur och retur hela den långa
väg, som han själv hade kommit körande på
förmiddagen. Han måste ha haft ett högst angeläget ärende. Då
Sara öppnade för honom var han våt av svett; han log
dock flera gånger åt tjänsteflickan och var på ett
utmärkt humör.
Gud, vilken härlig nacke ni har, människa! sade han.
Har här kommit någon post till mig medan jag varit
borta? Till Nagel alltså, Johan Nagel? Huj, hela tre
telegram! Å hör, gör mig den tjänsten att ta med er
porträttet där på väggen, vill ni det? Så jag slipper att
ha det för mina ögon. Det blir så ledsamt att ligga här
i sängen och se på det hela tiden. Napoleon den tredje
hade nämligen inte så grönt skägg. Tack skall ni ha.
Då Sara hade gått stannade Nagel mitt på golvet. Han
stod alldeles stilla. Han började att helt frånvarande
stirra på en viss punkt på väggen, och undantagandes att
hans huvud sjönk mer och mer åt den ena sidan, rörde
han sig icke. Detta varade en lång stund.
Han var under medellängd och hade ett brunt ansikte
med en underlig mörk blick och en fin, kvinnlig mun. På
en av fingrarna hade han en simpel ring av bly eller järn.
Han var mycket axelbred och kunde vara tjuguåtta eller
trettio år, i varje fall icke mer än trettio. Hans hår hade
börjat gråna vid öronen.
Han vaknade upp ur sina tankar med ett häftigt ryck, så
häftigt att det gott kunde ha varit tillgjort, alldeles som om
han länge hade stått och funderat på att göra detta ryck,
fast han var ensam i rummet. Så tog han upp några
nycklar ur byxfickan, några lösa småpengar och någon
slags räddningsmedalj i ett sorgligt misshandlat band;
dessa saker lade han på bordet vid sin säng. Därpå stack
han in sin plånbok under huvudkudden och tog upp sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
