- Project Runeberg -  Mysterier /
7

(1921) [MARC] Author: Knut Hamsun Translator: Harry Blomberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mysterier 7

Valpen hade han till alla människors löje döpt till
Jakobsen, och det oaktat den till på köpet var en tik.

Han företog sig således ingenting på hela dagen. Han
hade inga affärer i staden och gjorde ingen visit, besökte
ej något kontor och kände icke en själ. På hotellet
förvånade man sig litet över hans påfallande likgiltighet för
nästan allt möjligt, ja, till och med för sina egna
angelägenheter. Sålunda lågo de tre telegrammen öppna för
en var på bordet i hans rum; han hade icke rört vid dem
sedan aftonen då de kommo. Han kunde också
underlåta att svara på de enklaste frågor. Värden hade två
gånger försökt få ur honom vad han var för något och
varför han hade kommit till staden, men han hade slagit
bort det bägge gångerna. Ännu ett egendomligt drag kom
till synes hos honom under dagens lopp: fast han icke
kände en människa på platsen och icke hade vänt sig till
någon, hade han likväl stannat framför en av stadens unga
damer vid ingången till kyrkogården, hade stannat och sett
på henne och hälsat mycket artigt, utan att säga ett ord
till förklaring. Vederbörande dam hade rodnat över hela
ansiktet. Därpå hade den fräcka människan drivit iväg
utefter landsvägen, ända fram till prästgården och förbi
den — något som han förresten gjorde även de följande
dagarna. Det måste ständigt öppnas för honom sedan
hotellet blivit stängt på kvällarna, så sent kom han hem från
sina vandringar.

Så den tredje morgonen, just som Nagel kom ut från
sitt rum, blev han tilltalad av värden, som hälsade på
honom med några älskvärda ord. De gingo ut på verandan
och satte sig båda två, och värden hittade på att göra
honom en fråga angående försändelsen av en låda färsk fisk:

Hur skall jag nu sända lådan där, kan ni säga mig det?

Nagel såg bort på lådan, log och skakade på huvudet.

Nej, det förstår jag mig inte alls på, svarade han.

Jaså, inte det. Jag tänkte att ni kanske kunde ha rest
en del och på en och annan plats sett hur man bär sig åt
där.

AÅnej, jag har inte rest mycket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 13 13:47:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mysterier/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free