- Project Runeberg -  Mysterier /
32

(1921) [MARC] Author: Knut Hamsun Translator: Harry Blomberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32 Mysterier

IV.

Johan Nagel vaknade på morgonen vid att Sara
knackade och gav honom hans tidningar. Han såg flyktigt
igenom dem och kastade dem på golvet, allt efter som han
blev färdig med dem; ett telegram om att Gladstone hade
måst intaga sängen i två dagar, men att han nu var uppe
igen, läste han igenom två gånger och brast därpå i skratt.
Så lade han armarna bakom sin nacke och föll in i
följande räcka av tankar, allt medan han då och då talade högt
med sig själv:

Det är farligt att gå med en uppfälld pennkniv i en
skog. Hur lätt kan man inte snubbla så bakvänt, att
bladet går igenom både en och två handleder. Hur gick det
inte med Karlsen!... Det är förresten också farligt att
gå med en liten medicinflaska i västfickan. Man kan falla
på vägen, flaskan går i bitar, skärvor tränga in i
människan och giftet går in i blodet. Det finns ingen väg utan
fara. Än sedan? Men det finns en väg utan fall — den
som Gladstone går. Jag ser Gladstones
kryddkrämarkloka min när han går på en väg: hur han undgår att
stiga fel, hur försynen och han i förening hjälpas åt att
beskydda honom. Nu är också hans förkylning över.
Gladstone vill leva tills han självdör av välbefinnande.

Pastor Karlsen, varför rotade du ner ditt ansikte i en
vattenpuss? Skall frågan stå öppen, on det var för att
dölja dina dödsgrimaser, eller om det var något som
krampen tvang dig till? Du valde förresten din tid som
ett mörkrätt barn, en blank dag, en middagsstund, och
du låg med ett farväl i handen. Lille Karlsen, lille
Karlsen!

Och varför uppsökte du skogen med ditt lilla briljanta
företag? Kände du skogen, och hade den mera att säga
dig än en åker, en väg eller en sjö? I skogen lillgossen
gick dagen lång, la la la la. Där ha vi nu till exempel
Vardalsskogarna, på vägen upp från Gjövik. Ligga där
och dåsa och glömma bort sig, stirra upp i vädret, kika
för fan i våld in i himlen, hehe, så man nästan får reda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 13 13:47:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mysterier/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free