Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mysterier 59
vimmel av båtar och ombord på båtarna strök man eld på
tändstickor, som lyste med röd och grön flamma. Från
en av båtarna, där en kvartett satt och sjöng, gick till och
med några raketer till väders. Många människor voro på
benen, borta vid ångbåtsbryggan var det svart av folk,
som gingo eller sutto.
Nagel gav till ett litet utrop av förvåning. Han vände
sig till en man och frågade, vad bålen och flaggorna skulle
betyda. Mannen såg på honom, spottade, såg på honom
igen och svarade att det var den tjugutredje juni, det var
midsommarafton. Nå, var det midsommarafton! Ja, det
hade förresten sin riktighet, det kunde inte missförstås,
det stämde också med daton. Tänk, midsommarafton i
afton, det ena goda hopade sig över det andra, det var till
på köpet midsommarafton! Nagel gned sig förnöjt i
händerna och drev bort till ångbåtsbryggan han också,
och flera gånger upprepade han för sig själv, att det dock
var en makalös tur, han var utsatt för.
I en klunga av damer och herrar såg han på långt
avstånd Dagny Kiellands blodröda parasoll, och då han även
upptäckte doktor Stenersen i klungan, betänkte han sig
icke, utan gick bort till honom. Han hälsade, tryckte
doktorns hand och fortfor att stå barhuvad en lång stund.
Doktorn presenterade honom för sällskapet; fru
Stenersen räckte honom också handen, och han slog sig ner
bredvid henne. Frun var blek och hade en gråaktig hudfärg,
som gjorde att hon såg sjuklig ut; men hon var ung,
knappast över tjugu år. Hon var tjockt påklädd.
Nagel satte på sig mössan och vände sig till samtliga:
Jag ber er ursäkta, att jag tränger mig in i ert sällskap,
att jag kommer så opåkallat ...
Kära ni, ni gör oss ett nöje, avbröt frun älskvärt. Ni
kunde kanske också få i gång en sång?
Nej, det kan jag inte, svarade han, jag är så
musikaliskt obegåvad som väl möjligt.
Det var tvärtom utmärkt att ni kom, vi sutto just och
talade om er, yttrade doktorn. Ni spelar ju violin?
Nej, svarade Nagel åter och skakade på huvudet; han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
