Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mysterier. 89
badar, hon badar, hon får av sig lite lort, hon blir kulen
av det, hon fryser, hon hackar tänder av denna renlighet,
och så slutar hon med vattnet! Jo, nu kunde hon inte
tåla att vara ren längre! Än sedan! Jo, så får hon fatt
i ett giktbälte, Voltakors, eller vad det heter, och hänger
det på sig. Jag ber att få se skräpet: en zinkplatta, en
trasa, ett par krokar, ett par mindre krokar, det är
alltihop. Vad fan, säger jag, använder ni det här till? Jo,
det hade då hjälpt henne litet, verkligen hjälpt henne,
det hade lindrat smärtorna i huvudet, värmt henne litet
igen. Jo då, de där krokarna och den där zinkplattan
hade gjort henne bättre! Vad skall man göra med
sådant? Jag skulle kunna spotta på en pinne och ge henne
den, och den skulle förbättra henne precis lika mycket;
men säg det till henne! Ja, ta bort det där, säger jag,
annars gör jag inte något åt er, jag rör er inte. Och vad
tror ni hon gör? Hon behåller plattan och låter mig gå!
Hihihi, låter mig gå! Store Gud! Nej, man skulle inte
vara läkare, man skulle vara medicinman...
Doktorn slår sig ner vid kaffet i stor upphetsning. Hans
hustru växlar en blick med Nagel, så säger hon leende:
Herr Nagel skulle ha gjort precis som kvinnan. Vi ha
just talat om det innan du kom. Herr Nagel tror inte på
din vetenskap.
Jaså, herr Nagel gör inte det! anmärker doktorn kort.
Nenej, det får herr Nagel göra som han vill med.
Förargad, kränkt, full av vrede mot dessa enfaldiga
patienter, som hade kringgått hans befallningar, drack
doktorn sitt kaffe under tystnad. Han var förbittrad över
att alla sutto och sågo på honom. Hitta på något, rör på
er, sade han. Men efter kaffet blev han åter munter,
pratade en stund med Dagny, gjorde sig lustig över sin
roddare, mannen som hade hämtat honom till de sjuka; han
kom på nytt in på sina vedervärdigheter som läkare och
blev åter häftig. Det var honom omöjligt att glömma
detta misstag med salvorna; det var bara råhet och
vidskepelse och tjockskallighet alltsammans. På det hela ta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
