Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 MysSsterier
Dagny hade blivit blossande röd, hennes bröst steg
och sjönk allt fortare, hennes näsvingar darrade. Hon
frågade häftigt:
Gick hon?
Paus.
Nu skiftar min natt och blir som en fésaga, en
rosenskimrande erinring. Tänk er en ljus, ljus natt... Jag
var ensam; mörkret omkring mig var tungt och tjockt
som sammet. Jag var trött, jag skalv i knäna, jag var
också en smula förvirrad. Den sinnesjuka boven som
hade sprungit runt med mig i vått gräs under flera
timmars tid, lett mig som ett kreatur med bara sin blick
och sitt kom, kom! Nästa gång sliter jag lyktan ifrån
honom och krossar hans tryne med den! Jag var
mycket förbittrad, tände i vrede en cigarr och gick till sängs.
Jag låg en liten stund och såg på glöden i min cigarr, så
hör jag porten inunder slås igen, och allt blir tyst.
Tio minuter gingo. Lägg märke till: jag ligger
klarvaken på en säng och röker en cigarr. Med en gång
fylldes valvet av ett sus, som om ventiler öppnats överallt
uppe i taket. Jag reser mig på armbågen och låter min
cigarr slockna, stirrar omkring mig i mörkret men kan
ej upptäcka någonting. Jag lägger mig på nytt och
lyssnar, och jag tycker mig höra ett avlägset ljud, ett
vidunderligt, tusenstämmigt spel någonstädes utanför, kanske
långt uppe i himlen, men tusenstämmigt och stilla. Detta
spel ljuder oavbrutet och kommer närmare och närmare
och till sist böljar det ovanför mig, över tornets tak. Jag
lägger mig åter på armbågen. Nu upplever jag något,
som ännu den dag i dag berusar mig med en sällsam,
övernaturlig vällust, när jag tänker på det: en ström av
oändligt små bländande väsen svävar plötsligt ned till mig;
de äro alldeles vita, det är änglar, myriader av småänglar,
som strömma ned från ovan som en sned mur av ljus.
De fylla valvet, där är kanske en hel miljon, de dansa
om i böljor från golv till tak, och de sjunga, de sjunga,
och de äro alldeles nakna och vita. Mitt hjärta blir stilla,
där är änglar överallt, jag lyssnar och hör deras sång, de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
