Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 Mysterier
Ja, det är också jag som har pratat mest, det vill säga:
jag har frågat och han svarat... Vad gör ni nu när ni
kommer hem?
Nu? svarade Nagel. När jag kommer hem? Jag
lägger mig och sover till — ja framåt middagen, sover som
en sten, slocknar, utan att vakna och utan att drömma.
Vad gör ni?
Tänker ni inte? Blir ni inte liggande en lång stund
och tänker på allt möjligt? Somnar ni genast?
Ögonblickligen. Gör inte ni det?
Hör, där sjunger en fågel redan. Nej, det måste vara
senare än ni säger; vill ni låta mig få se er klocka. Men
Gud, klockan är ju tre, nästan fyra! Varför sade ni för
en stund sedan att den bara var ett?
Förlåt mig! svarade han.
Hon såg på honom, förresten utan tecken till missnöje,
och sade:
Ni hade inte behövt narra mig. Jag ville i alla
händelser vara ute så länge, jag säger precis som det är. Jag
hoppas ni inte inlägger mera i detta ord än ni bör. Jag
har inte många förströelser, och jag tar med båda
händerna emot de få jag kan finna. På detta sätt har jag varit
van att leva ända sedan vi kommo hit, jag tror inte att
det har förargat någon. Ja, det vet jag förresten inte,
men det kan också vara likgiltigt. Pappa säger i alla fall
ingenting om det, och det är honom jag rättar mig efter.
Kom, vi gå en liten bit till.
De gingo förbi prästgården, in i skogen på andra sidan.
Fåglarna sjöngo; den vita strimman av dagen blev
bredare och bredare i öster. Samtalet mattades av och rörde
sig om likgiltiga ting.
Så vände de om och gingo mot prästgårdens grind.
Ja, nu kommer jag, vovven! sade hon till hunden som
stod och slet i sin kedja. Tack för sällskapet då, herr
Nagel; det har varit en storartad kväll. Nu har jag också
något att berätta för min fästman när jag skriver. Jag
skall säga att ni är en sådan där man som är oense med
alla om allt, så blir han gräsligt nyfiken. Jag tycker mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
