- Project Runeberg -  Mysterier /
129

(1921) [MARC] Author: Knut Hamsun Translator: Harry Blomberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MÖysterier 129
tillräckligt full förut. Och de hällde i mig ännu mer från
olika flaskor. Efteråt kommo sedan två av herrarna, som
jag nu inte minns vilka de voro, men de kommo in med
en balja vatten; de satte baljan mitt på golvet och sade
att jag skulle döpas, de förde ett fasligt liv med anledning
av detta påhitt. Och de hittade på att blanda åtskilligt i
vattnet för att göra det orent, de spottade i det och tömde
brännvin i det och voro till och med ute i sängkammaren
efter det värsta de kunde finna och hällde det i vattnet,
och ovanpå detta strödde de sedan två skyfflar aska från
kakelugnen, för att göra det ännu lite grumligare för mig.
Varför kunna ni inte lika gärna döpa någon av de andra?
frågade jag stadsfiskalen och höll honom om knäna. Vi
äro redan döpta, svarade han, döpta på samma sätt, sade
han. Och det tror jag också, för så ville han alltid ha
det, alla han umgicks med ville han döpa. Kom, ställ
dig inför min åsyn! sade sedan stadsfiskalen strax efter
till mig. Men jag ville inte gå godvilligt, jag stod stilla
och höll mig fast i dörrvredet. Kom genast, vill du
komma på minuten! sade han; han var från
Gudbrandsdalen och talade på det viset. Men nej, jag
gick inte. Då vrålade kapten Brante: Minuten,
Minuten, det är ordet! Han skall döpas till Minuten,
döpas till Minuten! Och allesammans voro eniga om
att döpa mig till Minuten, för att jag var så liten.
Men nu togo två man och släpade mig bort till
stadsfiskalen och ställde mig inför hans åsyn, och då jag var
så oansenlig till växten, så tog stadsfiskalen mig alldeles
ensam och doppade mig i baljan. Han doppade ner hela
huvudet och gned min näsa mot bottnen av baljan, där det
låg aska och glasskärvor, och sedan tog han upp mig igen
och läste över mig. Så skulle faddrarna göra sin plikt
mot mig och den bestod i att de lyfte upp mig var och en,
lyfte upp mig högt från golvet och släppte ner mig igen,
och när de blivit trötta på detta, ställde de upp sig i två
partier och kastade mig som en boll från det ena partiet
till det andra; detta gjorde de för att jag skulle bli torr
igen, och de fortsatte med det ända tills de voro alldeles

Mysterier. 9 »s

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 13 13:47:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mysterier/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free