Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 Mysterier
ja, för hon hade verkligen blivit en smula förkyld, fast
vädret var så varmt, hon var inte riktigt bra ännu. Detta
sade hon rättframt och uppriktigt, som om hon anförtrott
sig åt en gammal vän.
Men ni ångrar er väl inte, eller hur? sade han och gick
rakt på saken.
Nej, svarade hon och såg förundrad ut; nej, jag ångrar
det inte; hur kan ni komma på en sådan tanke? Nej, det
var en trevlig natt, tyckte jag, fast Herre Gud vad jag
hela tiden var rädd för den där lyktgubben som ni
berättade om. Jag har drömt om honom sedan också. En
gräslig dröm!
Och så talade de en stund om lyktgubben. Nagel
pratade villigt i dag, han tillstod att även han själv hade
löjliga anfall av stum fruktan för ett och annat, ofta
kunde han till exempel inte gå uppför en trappa utan att
vända sig om för varje steg och se efter om det inte var
någon efter honom. Vad var det? Ja, vad var det! Något
mystiskt något, något sällsamt som den ”allvetande” ve
tenskapen var för fyrkantig och för grov för att fatta,
en fläkt av en osynlig makt, en påverkan av livets blinda
krafter.
Vet ni, sade han, att jag i detta ögonblick kunde ha
lust att vika av från denna gata och in i en annan,
därför att dessa hus här, dessa trottoarstenar till vänster, de
tre päronträden nere i häradshövdingens trädgård,
alltsammans utöva en antipatisk inverkan på mig, fylla mig
med en dov pina. När jag är ensam tar jag aldrig vägen
genom denna gata, jag går omkring, även om det blir en
omväg för mig. Vad skall man kalla sådant?
Dagny skrattade.
Jag vet inte. Men doktor Stenersen skulle nog kalla
det nervositet och vidskepelse.
Alldeles riktigt, det skulle han kalla det! Ack, vilken
övermaga dumhet! Ni kommer en afton till en
främmande stad, låt oss säga till denna stad, varför inte? Dagen
efter gör ni en tur genom gatorna för att bese dem för
första gången. Ni får under denna vandring en hemlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
