Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 Mysterier
som sade att du var agronom och att du har gjort något
åt en viss fru Stenersens trädgård. Det var en
vinbärsbuske, som du hade tagit dig an, du skulle ha gått där i
skjortärmarna och arbetat två dagar i sträck. Vilket
infall... Jag är så iskall om händerna; ja, det är jag
alltid, när jag är upprörd, och nu är jag upprörd. Du har
inte ens litet medlidande med mig, fast jag kallar dig
Simonsen som förr i världen och är glad och munter. Ännu
medan jag låg i kojen i morse, tänkte jag: Hur skall han
månne vara mot dig, skall han inte i alla fall säga du och
ta mig under hakan? Och jag var nästan säker på att
du skulle göra det, men jag tog fel. Lägg märke till: Jag
ber er inte om att göra det nu. Det ber jag er att lägga
märke till. Det är försent, jag vill inte alls veta av det...
Säg mig, varför sitter ni och blinkar med ögonen utan
uppehåll? Är det för att ni sitter och tänker på något
annat hela tiden medan jag talar?
Han svarade endast:
Jag är verkligen litet dålig i dag, Kamma. Skulle ni
inte genast vilja säga mig, varför ni har sökt upp mig?
Ni skulle göra mig en stor välgärning med det.
Varför jag har o. upp er? ropade hon. Gud, vad ni
kan såra en gräsligt! Är ni kanske rädd för att jag skall
be er om pengar, att jag har kommit till er endast och
allenast för att plundra ut er? Tillstå det bara, om ni
verkligen tänker något så svart i ert hjärta... Men
varför har jag då uppsökt er? Ja, gissa det! Ni vet kanske
inte ens vad det är för dag och dato i dag? Ni har kanske
glömt er egen födelsedag?
Och hon kastade sig snyftande på knä för honom och
grep båda hans händer, som hon förde upp till sitt
ansikte och tryckte till sitt bröst.
Han blev genast underligt gripen av denna häftiga
ömhet, som han icke mer hade väntat sig; han lyfte upp
henne intill sig och satte henne på sitt knä.
Jag har inte glömt din födelsedag, sade hon, jag
kommer alltid ihåg den. Du vet inte, hur jag gråter för dig
många nätter, när jag inte får sova för bara tankar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
