Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 Mysterier
Och under tiden såg doktorn mycket glupsk ut.
Ja, svarade Nagel, det har jag också tänkt på. Men vad
mig angår, så har jag inte mod. — Paus. — Jag säger
alltså inte alls att jag har mod till det; men skulle jag en
dag få mod, så har jag redan Pistoisa färdig. Och för
alla eventualiteter bär jag den alltid på mig.
Och ur västfickan tog han upp en liten medicinflaska
med giftmärke på, som han höll i vädret. Flaskan var fylld
blott till hälften.
Äkta blåsyra, renaste vatten! sade han. Men jag får
aldrig mod; det förefaller mig alltför svårt... Herr
doktor, ni kan väl säga mig om detta är nog. Jag har redan
använt hälften på ett djur och det verkade utmärkt. Det
blev litet kramp, litet besk komik i syna, två tre stönanden,
det var allt; matt i tre drag.
Doktorn tog flaskan, såg på den, skakade den några
gånger och sade:
Det är nog, mer än nog... Egentligen borde jag alltså
ta ifrån er denna flaska; men när ni inte har mod, så...
Nej, jag har inte mod.
Paus. Nagel stack på nytt flaskan i västfickan.
Doktorn sjönk ihop mer och mer, drack ur sitt glas, såg sig
omkring med döda ögon och spottade utåt golvet.
Plötsligt ropade han bort till adjunkten:
Hej, hur långt har du kommit, Holtan? Kan du få ihop
det till ”Idéassociationer” än? För det kan inte jag
längre. God natt!
Adjunkten öppnade ögonen, sträckte på sig en smula,
reste sig och gick bort till fönstret, där han blev stående
och såg ut. Då samtalet började på nytt, grep han
tillfället att komma undan; han smög sig obemärkt längs
väggen, fick upp dörren och smet ut innan någon hade
lagt märke till det. På detta vis brukade adjunkt Holtan
alltid gå ifrån en bjudning.
Minuten reste sig också och ville därifrån; men då
han blev ombedd att stanna ännu en liten stund, satte han
sig igen. Advokat Hansen sov. De tre som ännu voro
nyktra, kandidat Öjen, Minuten och Nagel, började där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
