Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÖysterier 197
sist begynte hennes mun skälva och hon famlade bort till
en sten vid vägkanten, där hon satte sig. Hon grät.
Han böjde sig ned över henne och talade sakta. Detta
varade ett par minuter. Plötsligt springer hon upp med
knutna händer och med ansiktet vitt av vrede, hon pressar
händerna mot bröstet och säger rasande:
Ni är en usel människa, å Gud, vad ni är usel! Men
det tycker ni kanske inte själv. Nej, hur kunde ni, hur
kunde ni göra det!
Så började hon åter gråta.
Han försökte på nytt lugna henne, men till ingen nytta;
i en halv timme stodo de vid stenen vid vägkanten och
kommo inte därifrån.
Ni vill till och med ha mig att möta er igen, sade hon;
men jag möter er inte, jag vill inte se er för mina ögon
mera, ni är en skurk!
Han bad för sig, han kastade sig ned för henne och
kysste hennes kjol; men hon upprepade åter och åter att
han var en skurk och att han hade burit sig uselt åt. Vad
hade han gjort med henne? Gå, gå! Han fick inte följa
henne längre, inte ett steg!
Och hon började att gå hemåt.
Han ville ändå följa efter henne; men hon slog
avvärjande med handen och sade:
Kom inte!
Han fortfor att stå och se efter henne tills hon hade
kommit tjugu steg därifrån, då knyter också han händerna,
springer efter henne, trotsar hennes förbud och springer
efter henne och tvingar henne på nytt att stanna.
Jag vill er intet ont, sade han; och var dock litet
barmhärtig mot mig! Som jag står här framför er, är jag
villig att döda mig, bara för att befria er ifrån mig; det
kostar er ett ord. Och jag skulle vilja upprepa detta för
er även i morgon, om jag träffade er. Men visa mig
den barmhärtigheten att låta mig få rättvisa. Ni förstår
att jag ligger under för en makt från er sida, som jag
inte är herre över. Och det är väl icke bara min skuld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
