- Project Runeberg -  Mysterier /
205

(1921) [MARC] Author: Knut Hamsun Translator: Harry Blomberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mysterier 205

Det gläder mig att jag ändå till sist lurade av er stolen.
Farväl, kära ni!

Därmed tryckte han hennes hand. I dörren vände han
sig om ännu en gång och sade: Hör, ni bör helst säga, att
jag givit er ett par kronor för stolen. Men inte mer,
inte en skilling mer, för då kan det bli beslagtaget, tänk
på det. Inte sant, det kan jag lita på?

Ja, svarade hon.

Han gick och tog stolen med sig. Han strålade över
hela ansiktet, fnissade och skrattade högt, som om han
hade utfört ett fiffigt pojkstreck. Gud bevare mig, hur
hon nu sitter och är glad! sade han upprymd. Hehe, hon
får knappast sova i natt för bara rikedom!...

Minuten kom från repetition och hade en packe
affischer under armen. Jo, tablåerna artade sig att bli
lyckade; de skulle föreställa scener ur historien och
framställas i mångfärgat ljus; själv hade han fått en statistroll.

Och när skulle basaren börja?

Den skulle öppnas på torsdag, det var den nionde juli,
drottningens födelsedag. Men allaredan i afton skulle
Minuten sätta upp affischer på alla möjliga ställen; man
hade till och med fått löfte att klistra upp en på
kyrkogårdsporten... Förresten hade han kommit för att giva
besked angående violinen. Det hade inte varit möjligt
för honom att få fatt i någon; den enda brukbara
violinen i staden var icke till salu, den tillhörde organisten,
som skulle använda den på basaren; han hade ett par
nummer att spela.

Nå, då var det ingenting att göra åt saken.

Minuten gör sig redo att gå. I det han redan står med
mössan i handen, säger Nagel:

Men skola vi inte ta oss ett litet glas? Jag skall säga
er, att jag är litet glad i kväll, det har hänt mig något
lyckligt. Vet ni, jag har äntligen efter ivriga
ansträngningar kommit i besittning av en möbel, som ingen
samlare i landet har make till, det är jag säker på; det är sto-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 13 13:47:59 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mysterier/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free